HM Jagare Nordenskjöld. Uppkallad efter Otto Henrik Nordenskjöld, i egenskap av flaggkapten, den verklige ledaren av "stora flottan" under kriget mot Ryssland 1788-90. Sjösatt 1926. 940 ton. Fart 35 knop. Bestyckning: tre 12 cm kanoner, lv-pjäser, torpedtuber samt minor.
Från 299 kr
Höstmodet, 16 september 1965. Höstens herrmode visas hos Bengt Nordins modebutik. Här visar Thomas Persson en s.k. montyjacka, uppkallad efter genral Montgomery som bar en sådan under andra världskriget.
'Göteborgs Biologiska förenings utfärd till Måkläppen och Falsterborev: :: :: Dr P.Rosenius, Leonard Axel Jägerskiöld i mitten och ingengör A. Hultman på Måkläppen. Med uppkavlade byxor. :: :: Se fotonr. 1384-1395, 1618-1639, 1640-1648 samt 3229 från samma utfärd.'
'Göteborgs Biologiska föreningens utfärd till Måkläppen: :: :: 9 st män på stranden, vy mot havet. Leonard Axel Jägerskiöld längst till höger med uppkavlade byxben. Kläder. Klädsel. :: :: Se fotonr. 1384-1395, 1618-1639, 1640-1648 samt 3229 från samma utfärd.'
Missionsläger 10 augusti 1967 På ett missionsläger står tre unga pojkar vid ett träd. Pojken till vänster är klädd i en mörk skjorta med uppkavlade ärmar och jeans. Han håller en liten bok i sin högra hand. Pojken i mitten är klädd i rutig skjorta med uppkavlade ärmar och jeans och pojken till höger bär ock så rutig skjorta och jeans. Ytterligare ungdomar och tält syns i bakgrunden.
porträtt, fotografi, photograph@eng
Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Bell-Lancaster-metoden, metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Bell och Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= Arkitekt Drott Gyllenberg.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1936. Motiv av André Marie Ampère 1775-1836. Matematiker. Fysiker i Frankrike. Sannolikhetsberäkning. Differentialekvationer. Elektrodynamik. Elektromagnetismen. Den i praktiken använda enheten för elektrisk strömstyka- ampère- är uppkallad efter honom. 100-årsminnet av hans död. 1836-1936.
Vy över Bolmens samhälle med omgivningar. Bolmen är en småort i Angelstads socken i Ljungby kommun belägen vid och uppkallad efter sjön Bolmen, Smålands största insjö. Orten knöt samman de numera nerlagda smalspåriga järnvägarna Halmstad-Bolmen Järnväg (HBJ) (1889-1966) och Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ). Förr fanns här ångbåtsförbindelser med de flesta platser kring sjön Bolmen. Poststationen fanns inrymd i järnvägsstationen.
Översvämning på varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1947. Fyra män, troligen brandmän, står runt en teknisk apparat med slangar och mätare. Mannen som sköter apparaten är klädd i uniformsjacka och mössa, hans byxor är uppkavlade. De övriga männen har bar överkropp, en av dem är tatuerad. I bakgrunden står en något äldre man i kavaj, skjorta och slips. Det är vatten på golvet.
Två män sitter tätt intill varandra i ena änden av en soffa med möjligen varsin ölflaska i handen. Den ena i ljus keps och uniformsskjorta och mörka byxor - möjligen kapten Baier - och den andra - möjligen kapten Davey - i militär mössa, ljus skorta m uppkavlade ärmar och kortbyxor. På golvet mot ett element står en Europakarta.
En yngling med uppkavlade skjortärmar sitter på en cykel vid korsningen Galgen strax söder om Gränna. Han står vid en hänvisningsskylt som pekar mot Stockholm, Ödeshög, Gränna (2km), Jönköping samt Huskvarna. En resväska på pakethållaren samt vimplar i ett snöre mellan styrhandtag och navmutter.
'Ca 7 personer (2 kvinnor och 4-5 män) stående i vattnet. Främst 1 man med böjd rygg och lång stav i handen. 2 kvinnorna och 3 männen stående invid trätunna stående i vattnet. Alla med uppkavlade byxben resp. kjolar. Iklädda mössor, hattar. I bakgrunden land med byggnader, hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Kneipningen. Harald Schiller skriver i Falköpings tidning: "En sommar upplevdes en sensation. Det var det året när kneipningen var det allena saliggörande. För detta ändamål hade en bäck dämts upp. Här kneipade nu barfota damer med försiktigt uppdragna kjolar och herrar med uppkavlade byxor. Det var en dråplig syn att se dessa i allmänhet äldre personer med allvarlig uppsyn tågande fram och tillbaka i bäckens decimeterdjupa vattenfåra. Efter ett par veckor hade till och med de ivrigaste anhängarna tröttnat, varefter vi pojkar med bark- och pappersbåtar blevo ensamma herrar på vadstället". Falköpings tidning 23.12.72.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.