Villa Krupp i Essen 1880.
Från 299 kr
Fabrikation av stålhjälmar i en fabrik i Lübeck.
AB Motala Mekaniska Verkstad. Motala Verkstads stränggjutningsanläggning. Den stelnade strålsträngen böjes med en hydraulisk böjanorning från lodrätt till vågrätt och går in i riktverket.
AB Motala Mekaniska Verkstad. Motala verkstads stränggjutningsanläggning. Från varmhållningsugnen, som rymde 60 ton stål, vid tiden världens största i sitt slag, rinner stålet ned i en gjutlåda och därifrån till den rörliga kokillen. Processen övervakas från gjutplattformen 8,4 meter över golvet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Saar, 1921. Motiv av Masugnsanläggning vid Burbacher i Saar.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Jugoslavien, 1958. Motiv av Sisak Stålverk. "Industri serie"-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1957. Motiv av Ståltappning: Amerikanska Örnen. (inskription): "America and steel growing together": Symbol för UA:s och stålets parallella utveckling. Stålindustrien i USA 100 år: 1857-1957.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Belgien, 1956. Motiv av Europa Torn Symbolik för samarbete emellan de sex nationerna i Kol- och Stål Unionen.
Stålindustri. Gunnebo bruk i Varberg. Fabriken har sågtandstak.
Bröderna Erlandssons Stålindustri i Trekanten. Den flyttades till Nybro 1936, idag finns här endast boningshus.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.