Den här nya boplatsen i Lau, därav namnet Nybygget, kom till genom ett beslut av kronan att avskedade soldaten Erik Larsson Granat född 1721 från Lövberga i Småland skulle få bosätta sig här. Erik var gift med Maria Hansdotter född 1720. De fick två söner som delade gården, så sonen Erik Granat född 1767 byggde en ny part uppe vid Käldvägen, se Bild 1031-1035, och Petter Granat född 1758 övertog föräldrahemmet beläget vid de öppna markerna halvvägs ner mot Nybro. Petter gifte sig 1779 med Anna Persdotter från Autsarve i Rone och de fick sonen Erik 1781. Anna dog tidigt och Petter gifte om sig 1787 med Maria Nilsdotter född 1760 från Småland. De fick 3 barn varav äldsta dottern Anna Maria Granat född 1797 ärvde gårdsparten omkring 1823. Hon gifte sig 1824 med Niklas Petter Henriksson Fagerberg född 1801 från Klinte. De fick 3 barn och dottern Margareta Maria Fagerberg född 1829 gift 1858 med Carl Jöns Närström född 1834 blev näste ägare. Carl och Margareta fick 6 barn och även nu blev det en dotter som tog över, Anna Brita Carlsdotter född 1864, gift med Johan Hansson född 1871 från När. De fick 5 barn och ännu en gång blev det en dotter som ärvde gården. Linda Hansson född 1901 gifte sig med Erik Johansson född 1903 från Norrlanda och de fick sonen Harry Johansson 1924. Redan 1927 dog båda föräldrarna. Markerna arrenderades ut och gården blev öde. Brankåren brände ned manbyggnaden som ett släckövningsobjekt. Ladugården står kvar än idag. På bilden ser vi manbyggnaden, en parstuga troligen från 1700-talet, men det finns ingen stenhusresolution. Brygghusflygeln är ovanligt nog sammanbyggd med manbyggnaden. På flygelgaveln står ett dass med oregelbundet takfall. Familjen Hansson står troligen 1904 vid vägen som går förbi huset ner till Nybro. Det är Johan Hansson 33 år, frun Anna Brita 40 år och barnen Anna 7 år, Charles 6 år och Desideria 2 år på armen. Dottern Linda 3 år är inte med.

Från 299 kr

Masse har gått in på storgården och tagit en bild av manbyggnaden med brygghus och bodar. Man ser att salsdelen t h är större än vardagsstugedelen, ett tydligt tecken på att nedervåningen är uppförd i två etapper, se Bild 657. Huset ser nykalkat ut och i bra skick. T h står en märklig källare med oregelbundet takfall, jämnårig eller äldre än nedervåningen. Brygghuset med faltak står i öppen vinkel mot manbyggnaden, vilket är ovanligt. Mot gaveln står ett par gamla bulbodar med faltak med okänd funktion. Lillgårdsmuren ser rätt tagen ut, så den har nog varit med sen manbyggnadens tillkomsttid. Sedvanliga grindar. När Botvide delades i två parter 1744 mellan Christoffer Christofferssons båda barn Margareta och Lars, fick Lars denna part. Han fick dock inga barn, så parten togs över av systern Margaretas son Hans från hennes andra äktenskap. Hans Hansson född 1750 gifte sig 1776 med Anna född Hansdotter 1753 från Snausarve. Det var de som byggde ny manbyggnad i sten under två etapper, troligen också visthusboden och brygghuset. Deras yngste son Per Hansson född 1785 tog över gårdsparten, gift första gången 1806 med Anna Catarina född Danielsdotter 1779 från Gannor och andra gången med Cajsa född Christensdotter 1779 från Botels. Sonen Christen Persson född 1819 ärvde parten, gift med Anna Lisa född Mattsdotter 1818 från Hallsarve, dessa byggde övervåningen på manbyggnaden. Av deras tre barn ärvde äldsta dottern Anna Cajsa född 1840 parten, gift med Hans Thomsson född 1842 från Kauparve och de fick 6 barn. Av dessa tog sonen Petter Hansson född 1869 över, gift 1907 med Katarina född Hallander 1865 från Hallbjäns. Äktenskapet blev barnlöst (?) och gårdsparten såldes till Jakob Ernst Östman född 1889 från Bjärges, gift 1918 med Alfhild född Hansson 1897 från Alskog. Deras son Herbert Östman född 1918, gift 1942 med Lilly född Nilsson 1921 från Hägdarve på När tog över 1941. Lilly Östman sålde gårdsparten 1989 till Katarina född Wikström 1952 från St Tollby i Fole och hennes man Björn född 1945 från Spånga.

Från 299 kr