Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes .Foto Reimers Gävle, ATA.
Från 299 kr
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakrestian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakrestia byggdes.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Sydvästra delen av torget i Gränna. En flicka i ljus klänning och hatt är på väg uppför trappan vid södra uppfarten. Trappans fortsättning är markerad med två rader av borgmästarsten. En vattenpump vid vägkanten till höger om trappan. Torget kantas av stora grönskande träd. Till vänster i bild skymtar kvarteret Ångbåten med skylt för Järnhandel.
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.