Notdragning av strömming på Gropviken i Sankt Anna. Fotografen har förevigat fiskelaget på isen invid torpet Storskogen under Ramsdal. Året är 1914.
Från 299 kr
Gävlefiskare. Tre män i en fiskebåt med näten fulla av strömming. Mannen till vänster heter Rune Holmkvist (Tjalve), i mitten Patrik Holmkvist (Patte) och till höger Rune Holmgren.
Gälning av strömming för hand med kniv i bröderna Lundströms sjöbod. Från v Marianne Lundström, Sven Lundström, stående, Åke Lundström sittande
Rekordfångst av strömming i Norrfällsviken 1975-06-03. Bilden är troligen tagen i Tages sjöbod och Tage är den andra personen från vänster.
Att koppa strömming betyder att man bryter av huvudet (Kopf) och petar ur inälvorna med fingrarna, det går ganska fort och lätt, men blir arbetsamt i längden. Här har man en bunn rensad strömming, mer finns förmodligen i korgen och på flaket.
Bild 422. Smiss mor Lisä u Artur kummar fran strand me strämming
Bild 426. Ferdinand Jakobsson kåirar äut äi soknar för ti säl strämming
Hallsarve Ferdinand Jakobsson skall köra iväg och sälja strömming, kanske får sonen Hjalmar följa med. De kör med fin vagn och tvåspann hästar. I bakgrunden syns en manbyggnad och flygel, men de är inte Ferdinands.
En odaterad men i sommartid under tidsrymden en återkommande syn i Linköpings hamn. Ostkustfiskare besökte staden för att avyttra främst rökt och salt strömming. Notera även konstruktionen till höger som användes för pålningsarbeten för ny hamnkran. Omkring år 1900.
Linköpings hamn omkring år 1890. Sommartid kom fiskebåtar från kusten till Linköping för avsalu av främst salt strömming. Pålningskranen till höger visar på arbetet med en ny och efterlängtad hamnkran.
Ulvö. Marviksgrunnan. Bänk för gältråg. Skötstenar på bryggan. På stången hänger linor att förankra fiskeredskap med. På ställningen längst fram, ställdes gältråget, som fylldes med strömming när den skulle gälas.
Gustaf Norell, fiskare och torpare i Solumsbyn bär ut sina skötar för att fiska strömming i Sjövikens vatten. Även hans söner Verner och Helge kom att utöva samma yrke under första delen av sin levnadstid.
Smiss Artur Karlsson, 24 år, sitter och betar långrev till torskfiske, oftast använde man strömming eller baingyl, spigg, till bete, skurna i små bitar. Flera långrevar hänger mot väggen. Kvinnfolki stickar nånting, man fick aldrig vara utan nyttig sysselsättning. Den yngre kvinnan är Arturs fostermor Elisabet Vedin, 48 år, och den äldre är Arturs fostermormor Eva Sofia Jakobsdotter Vedin, 77 år. Alla är klädda i arbetskläder, men Artur har en märklig skjorta, kanske något han fått med sig från USA. Smiss norra part.
Hallsarve Ferdinand Jakobsson och Petter Boberg Kauparve (PB bodde först i en stuga mellan Kauparve Perssons och Kauparve Petterssons idag, han köpte omkring 1895 det som är Kaupre Ridsport idag av Ferdinand Jakobsson) De häller strömming ur en låda med glesa spjälor så att vattnet skall rinna av och med rundad botten (?) ner i vagnen. Bredvid vagnen står en mycket stor flätad korg med dubbla handtag. Kvinnorna koppar, rensar, strömmingen. De är arbetsklädda med förkläden och huvudduk. Den ena kvinnan bör vara Ferdinands fru Maria och pojken deras son Hjalmar, den andra kvinnan kan vara Petters fru Brita Cajsa. De står vid ladugården med de öppna åkrarna mot sjön bakom dem.
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.