Mäster Samuelsgatan 46. Brandman bär ut 7-åriga Karl Gustav Harald. Eldsvåda uppstod i huset efter att en brottsling, en "dynamitard", försökt spränga ett kassaskåp i ett försäljningskontor.
Från 299 kr
Perenna rabatten vid boställshuset 9 F i Storlien. Heracleum Jätteloka (bladen över mans höjd), Cefalacia (ca 3 * meter hög), Aconitum Stromhatt (ca 2 meter hög), Doronieum, Trollius Smörboll, Hemoroeallia, Syringa Josicea och Potentilla Frutie liknar Seabiosa.
Stationsplanteringen vid stationen i Storlien med Syringa Josikaea Ungersk Syren som häck, perenner och björk. I bakgrunden resgodsvagn Statens Järnvägar, SJ F4 samt en restaurangvagn SJ AB03, någon av vagnarna 1962 - 1964. TT
'2 st ägg samt 1 st nykläckt unge av gråtrut. :: :: Text på baksidan av fotot: ''1 st alldeles nykläckt gråtrutunge någon minut gammal. Den andra ungen är färdig att spränga äggskalet.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
fotografi, photograph
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. Nedtill står tryckt: "Far more swift than swallow´s wing My thoughts have flown to T hee, to wish that sweet and fair as spring Thy future life may be. February 14, 1905."
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.