Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Från 299 kr
Nygatan 32 i Linköping 1929. Året före bilden hade sista ägaren av familjen Dufva gått bort och gårdens hus kom inom kort att rivas. Under sin sista period benämndes platsen som Mamsell Dufvas gård och bakom namnet stod Erika Dufva (1844-1928), enda överlevande barn till makarna Carl Erik Dufva och Carolina Lindberg. Varför dottern kallades "mamsell" är tämligen obegripligt, då hon en period var gift med godsägaren Carl Fredrik Fahlström. Äktenskapets korta längd kan möjligtvis förklara synen på henne som ogift.
E G Rydfors i sin butik på Ågatan 32. Butiken säljer klockor. Han visar en vibrograf för fotografen. Vibrografen används för att se om en klocka stannat och hur länge tiden stått still via ett diagram. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.
"Föräldrarne okände", så tvingades prästen i Motala inleda födelseattesten för gossen Hugo Fredrik efter nedkomsten den 2 november 1851. Modern hade en tid före barnets födsel inackorderat sig hos barnmorskan Aurell, men inte uppgivit sitt namn. Trots de till det yttre sparsamma omständigheterna hade det till barnets dop samlats en rad prominenta faddrar; civilingenjören N. Fröding, apotekaren A. Landin och medicine doktor N. Ekwurtzel med flera. Gossen skulle genom livet bära den sistnämnde fadderns efternamn, men sakförhållandet har inte utretts för denna presentation. Vi finner honom efter födseln först i 30-årsåldern som inflyttad från Stockholm till Linköping. Det tycks gått honom materiellt väl, ty i sin nya hemstad tillträdde han en tjänst som läroverksadjunkt. Hans liv blev dock kort. Han avled redan vid 32 års ålder. Fotografiet kan dateras genom fotografen Daniel Kihlbergs verksamhetstid i Falun. Upplysningsvis hade densamme varit verksam i Linköping under åren 1878-1880.
Trädgårdh, Gertrud, fru. född: 29 maj 1883, en av vårt lands mest bemärkta och framstående ryttarinna började rida som barn och har med stor framgång deltagit i dressyr och hoppning. Åren 1919-33 startade fru T. i 60 offentliga tävlingar i lätt och medelsvår dressyrtävlan och hemfärde därvid 9 st första pris och 20 övriga platspris på Radiata, Judith, Garant och Zina. Hon hade 32 starter i offentliga klasser av lätt och medelsvår hoppning. 1913-26 blev resultatet 8 segrar och 14 platspris på Radiata m. fl. år 1920 erövrade fru t. hästutställningen i Stockholms hederspris till den ryttare, som under hästutställningen erhållit högsta poäng i hoppning. vid nordiska ryttarspelen i Köpenhamn 1921 segrade fru T. i dressyrtävlan för damer. Vid den krävande distansritten vid nordiska spelen 1922 deltog hon som enda ryttarinna och erhöll femte pris. Judith väckte allmänt uppseende genom sin goda kondition vid passerandet av målet efter 85 km:s ritt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.