Från 299 kr
Kryssaren TRE KRONOR avger salut för drottning Elizabeth II av Storbritannien vid statsbesök i juni 1956.
Hantverksutställningen 1947 i Kalmar. Paviljongen för Svartingstorp gård Läckeby. Derssertost av jersey mjölk, "PORT SALUT"
Från Kanonberget sköts salut vid vårfesterna i Jönköpings stadspark, som invigdes 1896.
Ser. Reg. Caroli Gustavi victoriosus o Sialandia discessus....[Bild]
Första världskriget. Begravning på Norra kyrkogården i Trelleborg. Soldater skjuter salut. Vissa av de soldater som inte överlevde krigsfångeutväxlingen begravdes i Trelleborg.
Den amerikanska pansarkryssaren USS Baltimore på väg in mot Stockholm. Vy från Stigberget norrut över Saltsjön med Skeppsholmen i fonden.
Stockholms slott 3 november På trumpetsignal ställer båda vakterna upp. Avgående vakt för att marschera iväg efter avslutat vaktdygn och pågående vakt för att påbörja sitt dygn. Vaktcheferna hälsar varandra med liten salut före avmarschen.
Stockholms slott 3 november Avgående vakt har avmarscherat och fanan ska nu troppas (rullas in). Här har fanföraren marscherat ut nio steg och gjort helomvändning. Vaktchefen gör stor salut och soldaterna skyldrar gevär.
Stockholms slott 3 november Efter fanmarschen hälsar vaktcheferna på varandra genom att marschera fram till plats mitt emellan vakterna och där under liten salut med sabel göra överlämning. Här får pågående vaktchef tex veta att "H. M. Konungen befinner sig på slottet." Under överlämningen spelas pågående regementes marsch.
Stockholms slott 3 november Pågående vakt (i basker) har nått Yttre Borggården, där avgående vakt - Gotlands artilleriregemente A7 (i hjälm) - redan är uppställd på gevärsbron. Här genomförs fanmarsch, varvid soldaterna skyldrar gevär och vaktcheferna gör stor salut med sabel. Ställföreträdande vaktchef ur avgående vakt marscherar med fanan. Kommando "Parad för fanan - skyldra gevär!"
Skotska flygares gravar. Begravningen av de fyra skotska flygarna från LJ899 som nödlandade i sjön Röjen, ägde rum den 16 maj 1945 vid Fryksände kyrka i Torsby. Begravningsarrangemangen hade gjorts av lokala svenska myndigheter, som såg till att de döda blev hyllade som hjältar. Alla butiker och kontor stängdes, flaggorna stod på halv stång och gatorna kantades av tusentals sörjande. När varje kista lades i en grav på kyrkogården, sköt svenska hedersvakten salut.
Kung Oscar II anländer till Ljusne med sitt fartyg Drott en regnig augustidag 1890. Här följer ett utdrag med tillägg ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Dagen då Oskar II ska besöka Ljusne, inleddes med solsken, som under förmiddagen övergick i ett forsande regn och åskan hördes mullra, efter en timme skingrades dock molnen och solen strålade åter klart. Täta skaror strömmade ned till Ljusne kaj. Utom Ljusneborna kom åskådare även från landsbygden och med överfyllda ångbåtar. Konungen ankom till Ljusne med båten ”Drott” som ankrade på strömmen. Konungen hälsades med salut, 21 skott, från stranden. 13.30 lade konungens Kolibri till vid trappan och konungen med följe steg iland. Konung Oskar II tas emot vid trappan av Greve Hallwyl, som höjde ett ”Leve Konungen” varpå följde flerfaldiga hurrarop från den omgivande folkmassan Välkomstkommittén bestod av Greven och Grevinnan Von Hallwyl samt kapten Eckerman. En avdelning av Hälsinge Regementes musikkår spelade.
Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.
Stadsporten Kavaljeren. Kavaljeren, stadsport i Kalmar fästning, uppförd i renässansstil 1697 av den tyskfödde byggmästaren Rudolf Bientz, som även var verksam vid byggandet av Domkyrkan. Ingenjören Daniel Schmidt som då ledde befästningsarbetena under Erik Dahlberg hade upprättat ritningarna. Ett annat namn på porten var Storbrovalvet eftersom K ledde ut till Storbron, en träbrygga, där i första hand fartyg i utrikesfart lade till. Karl XI:s namnchiffer återfinns på portens sjösida. In mot staden byggdes två kasematter för vaktstyrkan samt förråd. Här låg stadens lotsstation under början av 1800-talet och härifrån sköts även salut. Ordet kavaljer är i detta sammanhang en fortifikationsterm och betyder ett högverk, en påbyggnad på en befästning. (Uppgiften är hämtad från Kalmarlexikon)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.