Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Från 299 kr
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
Jonsjö säteris huvudbyggnad, sedd från trädgården med järnvägsrälsen i förgrunden.
Drängen på Jonsjö säteri, August Gabrielsson, står på kanten till en gjuten damm omgiven av ungdomarna Jenny och Anna Lidberg samt Evert Klasson. I förgrunden en stor urna på sockel i dammens mitt och i bakgrunden säteriets huvudbyggnad. (Se även bild EA2018)
Flygbild över Öströö slott, mangårdsbyggnaden med trädgård och park. Det gamla säteriet ligger vid Ottersjöns norra strand och strax utanför ses liten trädbevuxen ö. Fram till byggnaden leder en allé av konformat klippta buskar, som vidgar sig mot gårdsplanen och dess rundel. På vänster sida, bakom en strikt klippt häck finns odlingar och rabatter.
[Titelsida till Prospecter af åtskillige märkvärdige Byggnader, Säterier och Herreågärdar uti Skåne.].[Bild]
Vykort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är densamma som bildnr F9187 (odelat brevkort) och är således tagen före 1905. Här är bilden använd till ett vykort, dvs med plats för både adressat och meddelande på baksidan, vilket blev tillåtet 1905.
Brevkort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är tagen före 1905 eftersom hela baksidan är avsedd för adressering. (Se även F9188)
Brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift: 2 mil n om Halmstad (ngt norr om Susegården s.o nära Getinge station). Motivet visar Fröllinge slott sett från gården med unionsflaggan hissad, vilket betyder att bilden tagits senast 1905 då unionen Sverige-Norge upplöstes. Framför den medeltidsinspirerade entrén, med krenelering på balkongen, står ett hästekipage redo med vagn.
Tecknat brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift. Visar ena gaveln på huvudbyggnaden med medeltidsinspirerad tegeldekor både längs takfoten och under gavelgesimsen. Nedtill ses en tillbyggnad och flygeln förefaller sammanbyggd med huvudbyggnaden. I förgrunden ses en väg kantad av pollare med kedjor över ett vattendrag, träd och buskar.
Sturehov
Stola
Från säteriet Helgeslätt
Flygeln, säteriet vid Fårbo.
Säteriet vid Fårbo.
Säteriet i Ankarsrum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.