Närbild av antependiets broderi. Ett antependium (av latin ante 'framför' och pendere 'hänga') är ett tygstycke som används för att täcka och pryda altaret i kristna kyrkor. Ursprungligen täcktes tre eller fyra sidor men från 1100-1200-talen blev det regel att endast täcka framsidan. Färgen på antependiet brukar som regel följa kyrkoårets växlingar. Samma färger används för övrigt för mässkruden. Den vanligast använda färgen är grönt.
Från 299 kr
Från Domkyrkosysslomansgården i Linköping i en uppskattad tid vid förra seklets början. En domkyrkosyssloman var i regel prästvigd och hade vid sidan av prästtjänsten ansvar för domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård. Vid tiden för bilden, och med råge, innehade Olof Nordsjö tjänsten i Linköpings stift. Född skåning gavs han tjänsten 1882, ännu inte fyllda 30 år, och innehade den till sin död 1937.
Rängar är spant i en snipa. De är sågade av självvuxet virke, i regel genom en stubbe med rotben, vilket var mycket svårsågat, särskilt förr när det skulle göras för hand. Här hänger 5 rängar på staketet på tork, troligen hos Fie Mattias Oskar Larsson, "U" kan vara en felskrivning, för någon med "U" i förnamnet finns inte.
Hallsarve Josefina Nilsson, 50 år, sitter med skärbrädan i knäet och rensar flundror. Hon skar av huvudet, fenorna och tog ur inälvorna, vilka katten kalasar på. Flundrorna flåddes i regel aldrig, utan man åt upp skinnen, även det hårda och sega ryggskinnet. Flundrorna stektes färska, men fick man mycket så saltades de in och koktes sedan.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Vid Lugnet under Herrborum i Sankt Anna fotograferades denna vackra loftbod 1909. Som regel användes loftbodarnas övervåning till förvaring av kläder och husgeråd samt som sovplats för ungdomar sommartid. Undervåningen användes vanligen som visthusbod. Vid tiden för bilden bodde änkan Maja Stina Svensdotter i Lugnet. Möjligtvis är det hon vi ser krumryggad framför boden.
Ålems kyrka. Votivskepp. [Votivskepp - fartygsmodell upphängd i kyrkorum, som regel byggd och skänkt av sjöfolk eller skeppsbyggare. I ursprunglig bemärkelse är votivskepp skänkta som tack till Gud eller något helgon av sjömän som räddats ur sjönöd. Votivskepp är vanliga sedan mycket lång tid tillbaka i såväl protestantiska som katolska länder. Källa: NE.]
Vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti; ursprungligen benämning på den del av en kyrkobyggnad i vilken männen skulle lägga från sig sina vapen före inträdandet i kyrkan. I Norden försågs lantkyrkorna under senmedeltiden som regel med ett vapenhus på långhusets södra sida. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339163
EPITAFIUM = (grek,epitf'ion, till taf'os, grav;till en grav hörande), e p i t a f, en i en kyrka uppsatt gravskrift eller minnesvård, vanligen i form av en arkitektoniskt omramad tavla av trä, sten eller metall med inskrift. Tavlan är i regel uppsatt på väggen vid eller nära graven.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står:"GURRA". Man ser Gustav "Gurra" Svensson vid samma tillfälle, som har dokumenterats på MMF 1997:3497. Gurra och Karl var nära vänner.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: WILLIAM- "GURRA". Man ser William Olsson och Gustav "Gurra" Svensson vid samma tillfälle, som har dokumenterats på MMF 1997:3498 och 3501-3503. Gurra och Karl var nära vänner.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Ovanför bilden står: TRIANGELLOPPET. Under bilden står: ANDERS PERSSON. Den är tagen från målet (samma plats som starten) i Triangelloppet 1935 eller 1936. Starten gick från nuvarande Gamla Kungsbackavägen, utanför dåvarande Brandahls (där damväskor tillverkades).
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: STARTEN. Den är tagen från starten i Triangelloppet 1936. Starten gick från nuvarande Gamla Kungsbackavägen, utanför dåvarande Brandahls (där damväskor tillverkades). MMF 1997:3496 är också från Triangelloppet.
fotografi, bilder
Gamla handelsboden s.k. Källarn i Ljusne, ägdes av Handelsbolaget Ljusne med grosshandlare Wilhelm Henrik Kempe som disponent. Varorna togs oftast på kredit, framförallt vintertid då sågverket stod stilla och lönen var liten. Kreditgivningen stärkte bolagets makt över de anställda. Som regel fick man inte flytta från orten förrän eventuella skulder var betalda i handelsboden. En obetald skuld var ett hinder för att få ett nytt jobb vid något annat sågverk. Med tiden bildades ett kooperativ av handelsboden. Vårdberget till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.