Lusthuset, på en holme i sjön, mittför huvudbyggningen. I det inre takmålningar av Taraval. Åttakantigt trähus med topptak med lanternin. Flöjel med init. C. P. Väggar vita, svat papptak.
Från 299 kr
Lusthuset, på en holme i sjön, mittför huvudbyggnaden. . I det inre takmålningar av Taraval. Åttakantigt trähus med topptak med lanternin. Flöjel med init. C. P. Väggar vita, svart papptak.
interiör, vägg, vind, takläggning, renovering, takkonstruktion, fönster, gårdshus
Bulladugården kan vara byggd av Allmodin 1880, men ser nästan lite för tagen ut för att bara vara 35 år gammal. Den bortersta delen med papptak är tillfogad senare, liksom fönstren. I mitten är det sannolikt dubbla kohus med hoimd till vänster. Närmast hitåt kan det vara lada. Stallet ligger nog i den nybyggda delen.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Här är ladugården nymålad och har fått nytt papptak. Fähusdelen i bulteknik i mitten rymde fähus med hoimd till höger. Två laddelar verkar mycket, så den ena har nog tjänat som vagnbod och förråd. Luckan till foderloftet står lutad mot kaninburen. På grindarna kan man se att här bodde en snickare!
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Huset är här 20 år gammalt. Det var modernt för sin tid med källare och hög bostadsvåning och papptak utdraget över väggarna. Fönstren sitter i nischer som är svagt välvda. Huset har en vardagsingång via en liten tillbyggnad på baksidan, även det något som blev vanligt vid 1800-talets slut.
Masse har gått upp på backarna och tagit denna miljöbild av Gumbaldes imponerande ladugård, här 18 år gammal. Till höger ses en gammal ladugårdsflygel med halmtak och över denna skymtar manbyggnadens papptak. I bakgrunden kan man se Snausarve västra part. En viktig del av miljön är de många bandtunarna, som är i gott skick.
Det här var en mycket fin ladugård för sin tid, byggd i resvirke med foderloft och papptak. De vitmålade fönstren med sina spröjsar är också typiska för tiden. Troligen innehåller ladugården lada närmast, därefter gris- och hönshus, i mitten stall och längst bort kohus. Den lilla byggnaden på gaveln är dasset. En ny ladugård med lada uppfördes på samma plats 1936-1946, knappast för att denna var utsliten, utan snarare för att den var för liten.
En bild av manbyggnaden och flygeln med lillgårdsmiljö. Genom att popplarna, pilar kallade, är klappade, hamlade, framträder manbyggnaden och dess veranda tydligt. Flygeln har fått ett papptak i lodstående vådor lagt på spåntaket. Båda husens tak går ut över gavlarna, vilket blev vanligt efter 1870. Spjutspjäletstaketet med järngrindar och grindstolpar, samt brunnshuset ser prydligt ut. Man kan ana muren vid smedjan tv om manbyggnadens gavel.
Hållplats anlagd 1923 med liten envånings stationsbyggnad i trä, rödfärgat med vita knutar och papptak. Stationshuset är byggt enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Stationen hade banhall 1902 - 1923. 1904 byggdes stationen ut med en restaurang och några hotellrum. Spår fanns till 1993. Banhallen köptes efter rivningen 1923 av LKAB, som återuppförde hallen som två byggnader i Narvik, en lok- och en vagnverkstad. Båda byggnaderna var kvar 1995.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.