Pappersmassan mals i s.k. holländare. PM 9 och 12. en okänd man.
Från 299 kr
Pappersmassan mals i s.k. holländare. PM 9 och 12. En okänd man.
Korsnäs AB. I Karskär uppfördes 1910 en sulfatfabrik och 1915 en sulfitfabrik för framställning av pappersmassa. Entreprenör: Byggnads AB Konstruktör. Bilen (Buick) finns även med på CL 001378
Femte våningen, byggnad 6 på pappersbruket Papyrus i Mölndal, år 1990. Mannen i mössa är Erik Rotgren och mannen till höger är Stig Andersson, han löser upp pappersmassa i en pulper/pappersupplösare.
PM 5 viraparti. Här avvattnas största delen av vattnet i pappersmassan och massafibrerna läggs tillrätta. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Snabbköpskassörska 7 augusti 1967
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB. År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. ("uppgifter av fru Petersén 1963")
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB, År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. (" uppgifter av fru Petersén 1963")
Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
ICA-kasse på Ekensbergs varv 1969
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.