Några patienter vid Eksjö Lungklinik. Lite trädgårdsarbete hörde till vardagssysslorna för de som orkade. Gustav Andersson står längst till höger.
Från 299 kr
N: 104/2 K 3 F.d. stamhäst vid f.d. K 4 Eksjö "Orkidé" född 1913 E Udiacus-Ischlums.
blomma, växt, fotografi, photograph@eng
Regementets återkomst från höstmanövern 1934. Förbimarsch för general E Testorp. Överste H Peyron förde regementet. Standarförare löjnt Melcher Wernstedt. Musikkåren under fanj Borgmans ledning. Pukslagare furir Wendel, pukhäst Orkidé E Udiacus-Ischtums.
Reg återkomst från höstmanövern 1934. Förbimarsch för general E Testorp. Överste H Peyron förde regementet, standarförare löjtn Melcher Wernstedt, musikkåren under fanj Borgmans ledning, pukslagare furir Wendel, pukhäst Orkidé E Udiacus-Ischtums.
1934 byggde Helmer på Brobacken om sin Buick 1923 till epatraktor. Den kunde förses med ett litet flak. Den drog harv och vält, men orkade inte plogen. Den kunde dra klingan vid vedkrossning. Den ägs nu (1993) av Tvärreds Hembygdsförening, men är inte renoverad.
Män i arbete vid maskin, KM 2 klipp. Lyfter över bunten med kartong. Lägger kartongbuntarna på en pall. Arbetspassen var c:a en halvtimme, det var ett tungt arbete och man orkade inte hålla på under längre pass. Byggnad 6, pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "Jon Are Santorv och Bjarte Henanger, två killar från Bergen på hemväg från semester i Danmark. - Vi anlände till campingen strax före stängningsdags, säger de. Trötta som vi var passade containerstugan oss som hand i handske. Vi orkade inte med tält och sovpåse just då, tyckte de, medan de gned sömnen ur ögonen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Johan Bengtsson äldre man, vilar sig sittande på relingen till av en flatbottnad träeka med fisklådor och ankare i. Båten var ilandfluten. Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vanna att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Det var vanligt att man muntrade upp sig med allehanda lekar och små tävlingar i samband med otendagen, eftermiddagskaffet vid slåttern. Här drar man hank. Det gick till så att två personer satte sig mitt emot varandra med fötterna mot varandras sulor. Sedan fattade man tag i en käpp och höll den mitt över fötterna. På en given signal drog man i käppen och tog spjärn mot motståndarens fötter. Den som orkade dra så hårt att den andre lyfte rumpan från marken vann. En mycket enkel skämtlek. Karlarna på bilden tycker att det är roligt, medan kvinnorna riktar intresset åt annat håll!
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.