Manbyggningen. Ensam gård vid Solberga. Gammalt boningshus med korsknut. På baksidan senare tillbyggt kök. (Manne Hofrén 1934.)
Från 299 kr
Goks Olivia "Liva" Jonasson Vedin, 59 år, sitter utanför dörren till manbyggningen och gör härvor till stickgarn. Hon är klädd i traditionella arbetskläder med huvudduk.
Harry Nilssons gård. Manbyggningen. Hög undervåning med kök m.m. Till vänster fritrappa upp till bostadesvåningen, rikt smitt räcke med APS. Brutet tak. Tydligen byggd under 1800-talets förra del.
Här sitter Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin, 74 år, vid spinnrocken framför manbyggningen, en arrangerad bild av Masse. När hon spunnit så mycket att tenen är full, för hon över det nyspunna garnet till haspeln bredvid, från vilken man kan trä av garnet och knyta en härva.
Manbyggningen på Nyebo. Övre bottnens stora gavelrum. Välvt tak. Gul kakelugn, (se foto B209). Schablonmålning på papper: blågrå botten, ramverket kring rutorna av blågrå tvärlinjer, blommorna i rutorna vita och gröna. Avgränsning mot panelen en svart list, målad, med bladornament under i svart. Panelen i övrigt vit.
Här är Per Häglunds gård övergiven och staketet rivet. Brygguset har förfallit påtagligt på de två åren mellan bilderna, jfr Bild 1021. Manbyggningen ser ännu välbehållen ut. Ytterdörren är 1700-talsmässig, men överljusfönstrets spröjsning är nyare. Placeringen av fönstret ungefär mitt mellan hörnet och ytterdörren är typiskt 1800-tal, men annars verkar huset äldre. Det är mycket synd att denna fina gård som dessutom låg mycket vackert i landskapet är borta.
Brukblandning gjordes i två etapper. I den övre laven blandades kalk och sand, i den nedre hälldes vattnet på och man rörde länge så det blandades väl och att bruken blev seg. Det var ganska vanligt att kvinnor deltog i brukblandningen. Hans Dahlby, 43 år, syns längst fram t h och hustrun Johanna Katarina, 45 år t v, där bakom 3 av sönerna samt en okänd person. Det här är stället alldeles nere vid Nybro norr om vägen. Manbyggningen på bilden tillhör grannfastigheten, Dahlbys hade ett litet stenhus som ännu finns kvar. Den lilla ladugården har halmtak, inte ag. Vindskivorna med "vingar" i toppen är typiska för Lau.
Att flygeln står snett i förhållande till manbyggnaden beror på en anpassning till ladugården. Skulle flygeln stå rätvinkligt, innebar det att den stod mitt framför ladugården. I sin tur innebär det att manbyggnaden måste ha byggts när gårdsplatsen såg annorlunda ut. Vägen mot Botvide gick troligen inte där den går idag, utan man kan tänka sig att tomten gick ut på nuvarande vägen. Under manbyggnaden lär det finnas en valvslagen källare, sådana byggdes på 1200-talet, vilket visar att manbyggnaderna som avlöst varandra under århundradenas lopp har stått på samma plats mycket länge. Den ursprungliga 1700-talsdörren med överljus sitter ännu kvar. Den gamla flygeln är i dåligt skick. Troligen har den varit dåligt grundlagd iom att väggarna har rämnat. Närmast manbyggningen låg det ett brygghus, därefter troligen källare. På flyglar brukade man i regel såga av falarnas ändar till jämn kant, men det gjorde man oftast inte på uthus, så här är det lite primitivt. Avtrycken på gaveln tyder på att det stått en räcka småhus här med låga takfall.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.