Ahlgren, klädd i kostym och stråhatt, står vid grinden in till ryggåsstugan på Sällstorp 2, kallad "Lilla Gunnels". Ingången till det högre loftet ledde vanligen till en smal hall med en dörr till själva bostaden i den lägre stugan och en till loftet. På så vis slapp man dra in kall utomhusluft till stugan varje gång dörren dit öppnades. Under stugans takfot syns taksparrarna som utgår från takåsens stock.
Från 299 kr
fotografi
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Ytterligare en bild från söder. Bakbygget är uppfört, det var det inte 1906, se Bild 921. Annars är det sig likt. Stora halm(?)stackar står bakom ladugården. Det måste ha varit en mycket god skörd det året, om man inte kunde få plats med allting inne på det mycket stora loftet. Har man tvättat mattor? Det ser ut att hänga mattor på slantunen!
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Resningen av de mycket höga takstolarna ser en smula vådlig ut! Att takstolarna står på så höga "stolpar" beror på att man avser att göra ett högt foderloft med brädpanel ovanpå fähuset i sten. Den totala takhöjden blir den samma, men volymen på loftet blir mycket större genom träväggen och taket blir därigenom betydligt flackare.
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Det här brygghuset var den enda byggnaden på Stina Jakobssons gårdspart som inte revs. Den var så nybyggd, kanske omkring 1870, och i så gott skick att man tyckte att den kunde duga. Den tillföll grannparten vid styckningen av Stinas part och i stället rev man det tätt stående brygghuset där. Stinas brygghus finns kvar. Det innehåller förutom brygghus även VADÅ??? och magasin på loftet, därför vädringsluckorna. Barnet kan vara Ingegerd Melander, 7 år, från grannparten.
Bodlängan mot tröshuset har rivits och man har byggt ett nytt grishus mm med magasin på loftet. Taket har täckts med papp i lodstående vådor på en börding av spån. En holk till magasinet med fönster har satts i. Gaveln har vackert spröjsade fönster, särskild möda har lagts ner på fönstret högst upp. Invid hörnet står smidda järngrindar av samma typ som lillgårdens och gatgrindens.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Här ser vi ladugårdens gavel och tröskhuset från beteshagen söder om gården. Ovanligt nog har gaveln portar till ladan, förutom de som sitter på långsidorna, se Bild nr 977. Ovanför portarna sitter en foderlucka till loftet. Fönstret sitter uppe i gavelspetsen, vilket var det vanliga, satt fönstret längre ner skulle höet innanför skymma ljuset. Även tröskhuset har portar, vilket betyder att vandringen är urriven och att man använder tröskhuset som vagnbod e dyl.
Här ser vi det lilla idylliska 1700-talshuset med ett yngre köksbakbygge, fast själva matlagningsplatsen måste ha varit inne i gamla huset vid skorstensstocken. Det lilla fönstret på loftet är öppet och man ser en gardin, vilket tyder på att man hade sovrum uppe, vilket annars inte var så vanligt. Detta hus revs omkring 1938 och Ivar och Margit byggde ett nytt modernt bostadshus i stället.
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.