Major Nernst sedan han tagit avsked och blivit Kommunalman i Skara.
Från 299 kr
Söndagsskoleutflykt med Missionsförbundet. Längst till höger står John Sundin, kommunalman i Skog som även var söndagsskollärare.
Emil Persson, Sätuna. Kommunalman, död 12/12 1951. Ordförande i Broddetorps Hembygdsförening.
Nyängsvägen 152-154, Bromma läroverk. Tage och Aina Erlander röstar i landsting- och kommunalvalet denna september söndag 1950.
Fotograf Forsbäcks första fru. Hon dog ung. Deras dotter, född 1868, gifte sig med Lars Sundin. De hade sonen John Sundin som blev känd kommunalman i Skog.
Ateljé. Frans Olsson, Himmelsberg, stationsskrivare, kommunalman. Karl Johansson Amnegård, Torpa, kapten i Frälsningsarmén. Fotograf: Ellen Kock? Axel Lundbäck m.fl. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Ateljé. Stående: Karl Amnegård, Torpa. Sittande: Frans Olsson, Himmelsberg, stationsskrivare, kommunalman. Fotograf: Ellen Kock? Axel Lundbäck m.fl. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Fotograf Forsbäcks första fru. Hon dog ung. Deras dotter, född 1868, blev gift med Lars Sundin. De hade sonen John Sundin som blev känd kommunalman i Skog.
Albert Persson och Sigurd Olsson sittandes vid Skärgubbens ula (grotta) på Lillön i Nordsjön vi Långö, 1959. Sigurd Olsson var högt uppsatt kommunalman i Lindomes kommun. Hunden hette Laika efter rymdhunden, ägdes av Albert P.
Mangårdsbyggnaden på gården Stora Siken, som ligger i västra Onsala. Här föddes August Carlberg 1828 som kom att bli en framstående kommunalman i Onsala. Han satt också i Riksdagens andra kammare 1863-1864. Då såg han till att Onsala fick ett fullständigt postkontor, i ett hus som han själv uppförde 1863 mitt emot Iseråsskolan. Han arbetade där som postmästare till sin pension 1895. Carlberg ordnade också så att där 1875 inrättades en telegrafstation - den första i sitt slag på västkusten. Han sålde Siken 1878 och 1890 köptes den av James Dickson som behöll gården till sin död, även om han köpt Tjolöholm redan 1892. (Se även bild nr VMA8653_45b, samt POST.052773 för porträtt av Carlberg)
Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.