Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1934. Motiv av Dimitri Ivanovitj Mendelejeff: 1834-1907. Rysk kemist. Grundämnenas periodiska system 1869. Förutsade med framgång egenskaperna hos ännu ej upptäckta grundämnen. -100-årsminne av hans födelse: 1834-1934.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Österrike, 1936. Motiv av Carl Freiherr Auer-von Welsbach 1858-1929. Österrikisk kemist och fysiker. Sällsynta jordartsmetaller 1884. Gasglödljuset 1885. Osmiumlampan 1898. Auermetallen 1903.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Danmark, 1951. Motiv av Hans Christian Ørsted 1777-1851. Dansk fysiker och kemist. Elektriska strömmens inverkan på magnetnål 1819. 100-årsminnet av hans död. 1851-1951.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Polen, 1947. Motiv av Marie Curie f. Sklodowska, 1867-1934. Polsk fysiker och kemist. De radioaktiva ämnena. Radium i metallisk form 1910. Nobelpristagare i fysik 1903, i kemi 1911.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Nederländerna, 1936. Motiv av H. Kamerlingh- Onnes: 1853-1926. Fysiker och Kemist i Nederländerna. Mycket låga temperaturer: ned till närheten av den "absoluta nollpunkten."
Johan Vilhelm Blomén, apotekare, senare bankkamrerare (1820-1903), gift med Alina Maria Beskow (1827-1918). Deras son var Johan Emil Blomén (1860-1920), fysiker, kemist. Johan Vilhelms Bloméns föräldrar var Jonas Blomén och Juliana Svenberg.
Gripsholms Kemiska fabrik. Kvarstående byggnad 1951. Till vänster spannmålsmagasin, först till Gustaf III:s bränneri, därefter för den kemiska fabriken. Användes 1951 för diverseförråd. Till höger kemiskt laboratotium under fabrikens tid till 1826. Användes av Jons Jacob Berzelius. Här har han möjligen upptäckt grundämnet selén.
Kemisk industri
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1961. (nr. 1 fr.v.): Motiv av Jacob Hendrik van 't Hoff: 1852-1911. Holländsk fysikalisk kemist. Grundlade stereokemien 1875 (tillsammans med fransmannen Le Bel). Utredde lagarna för en lösnings osmotiska tryck 1886 m.m. Professor vid Berlins Universitet 1894. Nobelpris i kemi 1901. -60-årsminnet av första Nobelprisutdelningen 1901-
Gripsholms Kemiska fabrik. Kvarstående byggnad 1951. I förgrunden kemiska laboratoriet från fabrikstiden. I bakgrunden brädklädd timrad byggnad "hästkvarnen" i vilken under fabrikstiden voro inrymda malverken för färger och senap.
Kemisk-teknisk industri, sannolikt i Uppsala, 1945
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1940. Motiv av kemiskt laboratorium vid universitetet i Moskva. "20-årsminne av kemisten Klimenti A. Timirjasevs död".
Kemisk fabrik
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.