Plattbottning. Obs annordningarna för uppdragning (på) rullarna av järnrör, som läggs på brädramarna. Skåne, Malmöhus län, Råå.
Från 299 kr
Depåförråd VFAC (Vmo AC5, Vindeln). Förrådsbyggnad, öppet skjul, med diverse materiel, bland annat järnrör, skopor till lastningselevator, bränslefat.
VFO, Färjevarvet, Fridhem. Varvets huvudbyggnad med kontor och förråd samt olika förrådsbyggnader. Diverse upplag av järnrör och järnbalkar och annat material.
Vägstation N3, Kvibille. Förrådsbyggnader. Snöskärmar lutade mot väggen till förrådsbyggnad med öppen gavel. Upplag av järnrör med mera i den öppna förrådsbyggnaden. Spetsplog till höger.
H. JÄRNHARDT & Co Aktiebolag. Firma i Gävle upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö. Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom järnrör, värme-och sanitet och installastionsmaterial. Försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter ett 20-tal personer vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent G. Ordell.
H. JÄRNHARDT & Co AB. Firman i Gävle upprättades år 1933, som filial till huvudfirman i Malmö och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom järnrör, värme-och sanitet och installastionsmaterial. Försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter ett 20-tal personer vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent G. Ordell.
Konga sulfitfabrik, planet ovan kisugnarna i syrahuset. En torkvanna med matningstratt för en av ugnarna syns tydligt. Därbakom syns skoptransportören för kis. De heta ugns gaserna leds genom gjutna järnrör. Kall fuktig gas fordrar blyrör. Till höger utanför bilden ligger fläkt- och pumprummet. Fläkten suger gas från ugnarna och blåser den genom syratornen. Pumparna befodrar vätskeflödet genom tornen. Samtliga dessa maskiner är blyklädda invändigt. Blyrör används för såväl gas som vätska. På bilden syns den gamle syraberedaren Olof Jern - en verklig "krutgubbe". (Titeln var oftast "syrakokare"). När allt gick sin gilla gång, kunde han lugnt sitta och värma ryggen mot den varma gasledningen. Torsten Wilner kunde ibland sitta tillsammans med honom på den lilla trälådan därintill för att höra hans mustiga historier i den för ovant folk påfrestande svavelsyrlighetsatmosfären.
Bilden visar nedtagning av värmepannan till panncentralen år 1953. Pannorna var fyra till antalet och vägde omkring 2 ton per styck. Dessa rullades på järnrör fram till nedtagningsplatsen och arbetet utfördes som övningsobjekt av en militärlastbil. När pannan hade placerats över det urspårade hålet i betong-bjälklag, brast det extra sidostödet på lastbilen med påföljd att lastbilen välte och pannan åkte ned i hålet.Tur i oturen var att kranarmen räckte över hålet och stoppade mot betongvalvet på andra sidan och pannan kunde firas ned. Hade kranarmen ej tagit i betongkanten hade lastbilen vält över och pannan blivit sönderslagen mot betonggolvet, höjdskillnaden var 6,5 meter och en svår olycka kunde blivit följden, då det var många arbetare som var intresserade att se hur det gick till. Arbetet utfördes av underentrenör (rörfirman), som hyrt lastbilen för nedtagning av pannorna. Bilderna är tagna från andra vånings bjälklag, där övriga arbetare följde händelserna. Panncentralen va
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.