Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Från 299 kr
"Kalasfolk" i olika åldrar samlade framför en mycket långsträckt glasveranda med två ingångar. Bertha Engström (fotografens mor) sitter som tredje person från vänster. En man och fyra barn ligger främst, direkt på stenläggningen. Huset har en smal figursågad dekorlist under takfoten och ett litet takfönster mellan skorstenarna. Meddela oss gärna om du vet vad gården heter! (Bilden har diverse skador)
Fem män står vid en husgavel, där två ingångar med spegeldörrar finns. Tre av männen har blommor fästa vid kavajslagen och tre har fickur med kedjan fäst i västen. På husnocken sitter en flaggstång och bakom stugan ligger en stengärdsgård. (Bilden beskuren pga skador)
Grimmared, Kärskens. Tre kvinnor, två män och en yngling framför ett långt bostadshus med två likadana ingångar. Nära inpå huset står fyra lövträd som ett par av personerna lutar sig mot. Skärmtaken har figursågad dekor och dörrarna har fiskbenspanel av ålderdomligt snitt med stor smidd nyckelskylt. Stentrapporna är murade och taket är täckt med enkupigt tegel.
Brygg- och bakstuga med separata ingångar på kaptensgården Bränna 1 i Onsala. Notera att huset är vitmålat åt gården men troligen rödfärgad på gaveln. Gårdsytan är stensatt på typiskt vis för trakten. Mangårdsbyggnaden skymtar vit till höger och uppfördes 1832 av kapten A N Olsson med fru. Gården såldes 1870 till Onsala kommun för att bli ålderdomshem, men 1914 blev den åter privatägd.
Bostadshus nära Råö i Onsala. Huset har två ingångar till var sin bostad med trappor; den vänstra av sten, den högra med plansteg av trä. Vid var trappa står ett träd. Fasaden på vänstra och mindre delen av huset ser ut att vara rödmålad, medan fasaden på den högra antingen är omålad eller har nött färgning. (Se även bild G8883)
Nu i Västergötlands museums samlingar. Inv.nr:82261. Ryssja, passivt fiskeredskap av instängningstyp. Ryssjan består av en ledarm och en eller flera avsmalnande nätstrutarsom hålls utspända av ett antal ringar med minskande diameter. I nätstruten finns flera trattformade ingångar som fisken lätt passerar på väg in men som den har svårt att ta sig ut genom. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=297185
Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.
fotografi
Mellan Sankta Birgittas kapell och stranden vid Kapelludden finns ett stenkors, drygt 3 meter högt och 1,9 meter brett med klöverformade korsändar och en mjuk vulst längs kanten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Troligen är korset rest under 1200-talet. Det omges av en ringformig vall, tolv meter i diameter som undersöktes 1978. Den visade sig innehålla en kalkbruksfogad stabil mur med ingångar i norr och söder. Dess funktion är inte klarlagd. Källa Länsstyrelsen Kalmar län.
Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.