Konfirmationsgrupp i Tomaskyrkan, Sörby. Den 14 maj 1973. Prästen Sture Larsson. Överst fr.v. Leif Kerro, Ulf Othén, Mats Åkerlind, Christer Persson. Mittenraden fr.v. Peter Jansson, Bengt Grundvig, Hans-Olov Åström, Dan Fängström, Lars Arkesjö. Längst ner till höger: Carl-Gustav Bergström.
Från 299 kr
SWB 23 . SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Stationen anlades 1876. 1943 genomgick stationshuset en grundlig modernisering. Samtidigt ombyggdes även bangården .EHRJ byggde ett lokstall med två platser . EHRJ ,Enköping - Heby - Runhällens Järnväg
Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall.Namnet ändrades 15.5.1930 till GÖTEBORG CENTRAL
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Nuvarande kyrkan på Bolmsö uppfördes 1860 - 1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Sunnerå herrgård, Ryssby. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Sunnerå är en herrgård och mindre by utanför Ryssby i Ljungby kommun. Sunnerå är belägt vid den sydöstra änden av Ryssbysjön. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
När den nya kyrkan för Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg,Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.[1] Eftersom kyrkan var tornlös hängde kyrkklockorna i en enkel klockstapel av trä. Dessa överfördes till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel och klockor anskaffades .
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.