Gallerie des batailles i slottet i Versailles, Paris, 1886.
Från 299 kr
Ljusgården i varuhuset Sidenhuset sedd från första våningen.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande Galleria Umberto I i Neapel. Byggd mellan åren 1887-1891. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa.
Interiör från konstavdelningen i Nordiska Kompaniets lokaler på Stureplan, Stockholm. Möbler, textilier och konsthantverk i främst jugendstil utställda i stort rum med glastak, lanternin.
'Valvgång, med ev. glastak, mörk bild. :: Enligt text till fotot: ''Arcade Vittorio Emmanuele.'' (Valvgång Vittorio Emmanuele.) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5242:1-17, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Färjeläget i Gränna hamn. Folk lämnar färjan Hebe V och andra väntar på att gå ombord. En buss med glastak från "Nyman & Schultz" står parkerad till vänster. Enstaka bilar.
Färjan Hebe V ligger vid kaj i Gränna hamn. Folk lämnar och andra väntar på att gå ombord. En buss med glastak och liten släpvagn från "Nyman & Schultz" står parkerad till vänster. Enstaka bilar. Det är vacker väder, det glittrar i hamnbassängen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Torggatan 4, kv Holger i Falkenberg som Nilsson uppförde 1907. Gaveln används som reklamplats både för E. Malmgrens Möbelaffär och Bigge Johanssons Klädesaffär, vilken förstärks av en målad proper herre i cylinderhatt. I huset inryms också en fotoateljé, vars glastak mot norr ses över burspråket till höger. Bottenvåningens korgbågade fasadöppningar i jungendstil blandas med medeltidsromantiska toureller med höga spiror flankerande balkongen över burspråket till vänster. I trähuset på hörnet mot Holgersgatan ligger Gust. Westergrens Speceriaffär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Prästgatan 16-18 i kv Bagaren. Till höger ligger Matilda Ranchs fotografiska atelier - man ser ateljéns glastak till höger - och i trähuset hade hon sin bostad. Huset uppfördes 1866. Matilda köpte fastigheterna 1898 och 1906 gjordes ritningar till tillbyggnaden i hörnet mellan de två byggnaderna, som uppfördes ca 1910 med Johannes Nilsson som byggmästare. Ranch hade redan flera hyresgäster i huset och tillbyggnaden fick en lägenhet i vardera våningen.
'10 personer varav 9 gående på grusväg i samlad grupp och i pojke går lite efter. I gruppen går 3 pojkar, iklädda keps, kortbyxor och bärande ihoprullade filtar, och 6 flickor, unga kvinnor iklädda hatt, långklänning/kjol och några bärande ihoprullade filtar samt uppslagna böcker. Elledning. I bakgrunden träbro som gruppen passerat samt byggnad till stor del av glas, med glastak (växthus?). Ytterligare ett hus bland trädvegetation. I förgrunden fält med vall. Se även fotonr. 20. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
'Vy med fält med vall i förgrunden. På avstånd byggnad, hus bestående av stor del glas, glastak växthus? På träbro framför glasbyggnaden ståer en grupp människor, ca 15 st. De lutar sig över ett träräcke och tittar ner mot ev. vattendrag. I bakgrunden bakom lövträd entt hus och flaggstång. Stenmur. Elledning. Stengärdesgård. Se även fotonr. 5137:15. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad blus och väst. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.