Konstnären Carl Eldh vann tävlingen om vem som skulle få göra en staty över Engelbrekt, till Riksdagens 500-årsjubileum. Här står han på en stege och gör några finjusteringar. Denna staty är nämligen i gips. Orginalstatyn transporteras till Arboga den 20 november.
Från 299 kr
Som ett led i firandet av Sveriges Riksdag 500 år, har en staty av Engelbrekt just avtäckts. Järntorget är fullt av människor. Längst fram, på podiet, sitter medlemmar av den svenska kungafamiljen. Engelbrekt är gjord av gips. Den riktiga statyn anländer senare.
Engelbrektstatyn är avtäckt. Detta skedde i samband med Arbogautställningen och riksdagsjubileet 1935. (Engelbrekt är dock gjord av gips. Originalstatyn fraktades till Arboga senare under året). Medeltidsklädda män med fanor flankerar statyn. Observera människorna som klättrat upp på taket för att få bättre överblick.
Publik på Järntorget i samband med Engelbrektstatyns avtäckande. (Statyn är gjord i gips. Den riktiga statyn levereras senare). Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. På podiet, framför statyn, står en mängd medlemmar av det svenska kungahuset. Vakter håller undan allmänheten. Till höger i bild ses Heliga Trefaldighetskyrkan. Detta är ett avfotograferat vykort. Enligt den vita texten, på vykortets vänstra nederkant, står det "Engelbrektsstatyns avtäckande". I den högra kanten står det "Foto" och "Ensamrätt: Hartmans kortförlag, Arboga"
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.