Dokumentation av Sessions rummet i gamla Telemuseum, norra Stallet. Rummet är rivet nu och inventarier är sparade. detta är en del av den karta med lampor i som hängde på väggen i rummet.
Från 299 kr
Kommentar till bilden: Årtalet 1946 kan ej stämma. Ladugården är det inte, den finns kvar än idag och ser inte ut så. Kan dock vara det gamla stallet på Thamstorp som brann ner 1926.
Gustav Vasa-monumentet i Stadsparken. Monumentet restes ursprungligen på Stensö udde men då det utsatts för skadegörelse flyttades det in till Stadsparken. Platsen där Gustav Vasa skall ha landstigit 1520 markerades i stället med ett större stenblock.
Reklamannons (90 x 130 mm) för Lindgrens lanthandel på Gamla Riksvägen 42 cirka 1950. På bladet står det med svart text på röd botten "Lindgrens Lanthandel i Kållered fördubblade trådförsäljningen tack vare MÖLNLYCKE-stället. NI kan också öka ER försäljning utan extra arbete...". I mitten av bladet finns ett foto. På bilden ses en kvinna som handlar sytråd av ägaren Pelle Lindgren.
Kyrkan. Södra sidokoret. Foto mot nordväst. Båge uppsatt med de gamla på stället funna stenarna.
Liljeholmen. Gamla järnvägsbanken muddras bort sedan järnvägen flyttats och går över Årstabron i stället.
Dokumentation av Sessions rummet i gamla Telemuseum, norra Stallet. Rummet är rivet nu och inventarier är sparade. Bilden är tagen från öster med den stora kartan och en tavla i bakgrunden och den andra av de två kristallkronorna som hängde över bordet.
Dokumentation av Sessions rummet i gamla Telemuseum, norra Stallet. Rummet revs 2005 och inventarier är sparade. Bilden är tagen från öster med entré dörren i förgrunden och sessionsrummet i bakgrunden. Dörren flankeras av glasmålningar av Vicke Andrén från mitten av 1880-talet. Dessa prydde ursprungligen trappan i Stockholms Allmänna Telefon AB:s huvudbyggnad på Malmskillnadsgatan i Stockholm..
Stallet från Ågatan 40. Fotot är taget den 16 juni 1953. Bara några veckor efter att bilden togs, flyttades byggnaden till Gamla Linköping. I Gamla Linköping kallas byggnaden domprost Älfs stall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Åtvidaberg
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.
Ett nytt hus, flyttat av Evert från Borås, uppförs medan gamla torpet står kvar i bakgrunden, sammanbyggt med ladugården. Stället heter Murelycka (Lyckäng) vid Vagabäck.
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ SWB-lok Olycksinträffade i Hässelby Villastaden. Något av åren 1914-18. Loket var på väg till stallet ,vändskivan låg för genomfart direkt till ett stallrum. Lokföraren satte god fart, men ångbromsen tog ej vid framkomsten.Orsaken därtill kunde inte utrönas,möjligen var pådrag och ventilen stängd,vilket var svårförklarligt eftersom loket förut varit i tjänst.Föraren kan också ha "luktat på korken" vilket lär ha varit misstänkt.Alla gamla papper från SWB-tiden äro förstörda.Varför inga rapporter kan ge upplysningar.(Maskiningenjör F. Gren,Tillberga) Texten på baksidan av fotografiet. Fotografiet taget före 1:a värdskrigets utbrott 1914.
Text i fotoalbum: "Hvems är det stället, som ligger så täckt? Å, kära bror, blef i staden du knäckt som på i mörken kan famla. Som icke känner vid Brunnsvikens strand. Strax utan tullen på höger hand, Stallmästargården den gamla!".
Denna ålderdomliga ladugård fångade Masses intresse och han tog ytterligare en bild av den 6 år efter den förra. Nu var ladugårdens tid förbi, för året efter revs den och en ny mycket stor och modern ladugård byggdes i stället, se Bild 931. Den fick inte plats på det gamla stället, utan byggdes till höger om denna gamla ladugård stående med gaveln mot landsvägen. Egentligen var den gamla ladugården inte utsliten, den ser ut att ha varit i rätt gott skick, men den var gammalmodig. Längst till vänster skymtar ett hörn av grannpartens uthus, nu mera urrivet än på förra bilden, se Bild 927.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.