'Ingår i en serie bilder med texter (för utställning) på avgjutningen av håkäringen i Göteborgs Naturhistoriska museums fiskutställning. :: Åke Melin var konservator och Johan Lindström målade.Fynddatum: 1977-07-06. :: :: Text till bild: ''Konserator Åke Melin börjar fylla på gips'''
Från 299 kr
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen". Bilden visar Pysen och tippvagnarna just innanför dammvallen.
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen". Bilden visar Pysen och tippvagnarna.
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen".
Jörgen Jörgensen i arbete vid maskin, PM 5. Bladbestrykning - en bestrykningsmassa stryks över pappret för att fylla ut porerna i papperet. Det ökar papperets tryckbarhet. Smeten var t ex kaolin (porslinslera). Pappersbruket Papyrus, hösten 1970.
Jönköpings invånare har genom århundradena ständigt erövrat mark genom att fylla igen Munksjön. Här förbereds Östra Strandgatan. Byggnaden till höger är klapphuset som användes för sköljning av tvätt. Det låg i Kålgårdsgatans förlängning (idag Nydalsgatan).
Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10. Identiteten på kvinnan mellan barnen har inte kunnat styrkas. Hon är rimligtvis inte barnens mor som vid tiden skulle fylla 47 år.
Porträtt av gossarna Gustaf Jacobsson och August Godlund. Son respektive fosterson till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Sandberg. Gustaf kom dessvärre att få ett kort liv. Han avled 1875 i tuberkulos och hjärnhinneinflammation dagar före han skulle fylla 13 år. August, som kommit till familjen från Stockholm 1870, flyttade tillbaka dit 1880.
Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Sven Torn på Mjölkcentralen i Linköping. Hans uppgift var att fylla krukorna med avkyld mjölk. Mjölkkanna. Mejeri. Bilden är från mars år 1950. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
John Bauer och tre män på bilresa har stannat på en stenbro vid en å för att hämta vatten för att fylla på kylaren till bilen. Bilen är en Prima som ägdes av Erik Åkerlund, som var bekant med John Bauer.
Dokumentation av Kalles Kaviar. Här står sillvagnarna på kö framför invägningsvågarna på linjen för sill i glas. Sillbitarna kommer från olika beredningsfabriker, främst från Norge och Island. Vågarna som syns uppe t. v. i bild, är datastyrda och gör "grovjobbet" med att väga och fylla glasen och har på ett markant, poitivt sätt minskat antalet arbetsskador hos personalen.
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Hon möter oss en smula förskräckt, men så var det kanske första och enda gången hon lät sig fotograferas. Född och framlevd som bondhustru i det då mer avlägsna och isolerade Ulrika i södra Östergötland hade Brita Christina Olofsdotter sannolikt nog med mer jordnära ting att fylla tiden med. Från 1835 var hon gift med Nils farman och de hade börjat sina bondeliv som brukarpar på Kottebo rusthåll. Från 1850 var de hemmansägare i Kärr. Här i en enkel fotoateljé omkring 1870.
Linköping 1965 och ett av många exempel av rivningsytor i staden vid tiden. I kvarteret Braxen hade byggnadsarbetena av det gigantiskt EPA-varuhuset med vidliggande kontorsytor påbörjats. Byggnadskomplexet skulle komma att fylla närmast hela kvarterets utbredning och därtill krävdes omfattande rivningar av den föregående bebyggelsen. Här en vy längs kvarterets sträckning utmed Snickaregatan, där de gamla trähusen Snickaregatan 18 och 20 stod i tur att rivas.
Yrkesskolan Älvtomta 25 april 1966 Inne i en affär står två män och två kvinnor. Hyllorna är fyllda av matvaror. Mannen till vänster håller på och plockar bland hyllorna medan mannen till höger står vid kassaapparaten. Han är klädd i kostym. De två kvinnorna står med en varukorg emellan sig och verkar vara i färd med att fylla en fast nätkorg med konservburkar. I bakgrunden står en frysbox vid väggen.
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.