Örebro teater den 27 april 1937. En bild tagen ifrån teaterns scenhus bakom kulisserna. Här finns teaterns material som används till dekoren (teaterns scenbild), och en del annan rekvisita (tillbehör och förnödenheter) som behövs för teaterföreställningen. Genom att montera upp dekormaterialet på en rörlig vägg (platta) så får man en kuliss (en rörlig scenbild) som ensam eller tillsammans med andra kulisser skapar teaterns dekor.
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.