NÅGRA KOR I EN BETESHAGE MED GÅRDEN I BAKGRUNDEN
Från 299 kr
Plöjning med hjälp av en Grålle med påkopplad tvåskärig plog, Forshälla oktober 1960
fotografi
Kor och hästar i beteshagen.
Här ses en hög och mycket tät tvåbandstun vid Fie Jakob Karlssons beteshage sydost om gården, gående från tröskhuset ut till landsvägen.
Vilande nötkreatur i en beteshage nära Runsås i Onsala. Längre upp i backen avtecknar sig en grupp stora almar mot himlen.
EN MAN HÅLLER TVÅ HÄSTAR I BETESHAGEN.
'Bildtext: ''Beteshage i hällandskap. Riktning 86.'' :: Vy med beteshage med enbuskar och på avstånd hus och kala berghällar. Stenmur. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Jakob Söderlund och sonhustrun Lina verkar helt omedvetna om att Masse tänke fotografera dem. Söderlund är gammal, 79, och sliten, liksom hans klädbonad. Inte heller här får man någon uppfattning om hur skörden blev. Se Bild 131. Bilden är troligen tagen mot Hallsarve beteshage vid nära kanten av Lausbackar.
Ulunda. U 792.
Sunnkörke Karl Karlsson (KAN MASSE HA TAGIT FEL GÅRD; ATT DET SKALL VARA GANNOR I STÄLLET?) har just börjat sätta in tjärvedsbitarna i soidet. Man lägger bitarna i ringar, kallade kransar, så att tjäran så lätt som möjligt skall rinna ur dem. Man har smaitet, finhuggit, massor av tjärved, det gick ofta åt 10 kubikmeter i ett normalstort soide. Soidet låg i en sluttning av ancyllusvallen i nuvarande sydvästra kanten av allmänna grusgropen i en beteshage med åkrarna ner mot Bandeläins Täppu i bakgrunden.
'Bildtext: ''Beteshage. Riktning 344.'' Vy över betesmark med gräsvegetation och enbuskar, berghäll och lösa stenblock. Betande nötboskap. I bakgrunden trädvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Beteshage. Riktning 164.'' I förgrunden staket av taggtråd. Vy in mot betesmarken med stenmur och parti med enbuskar. På avstånd barrträdsvegetation (tall ev gran) och hus. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Mjölkerskor på Torstorps gård står uppställda med sina mjölkhinkar ute bland kossorna i beteshagen. Fyra barn sitter i förgrunden och några män finns också i bild. Till höger står ett par förspända hästar med kusk och vagn.
En klassisk höstbild från Mattsarve visande manbyggnaden och den tämligen nya vinkelbyggda ladugården, en av socknens största på sin tid bakom höga popplar (pilar), vilka var populära träd att plantera på socknens gårdar under 1800-talets andra hälft. Genom grinden till beteshagen går en liten väg upp till gårdspartens kvarn, vilken alltjämt finns kvar i gott skick. Bandtunar hägnar fortfarande in ägorna.
Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
Här ser vi ladugårdens gavel och tröskhuset från beteshagen söder om gården. Ovanligt nog har gaveln portar till ladan, förutom de som sitter på långsidorna, se Bild nr 977. Ovanför portarna sitter en foderlucka till loftet. Fönstret sitter uppe i gavelspetsen, vilket var det vanliga, satt fönstret längre ner skulle höet innanför skymma ljuset. Även tröskhuset har portar, vilket betyder att vandringen är urriven och att man använder tröskhuset som vagnbod e dyl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.