Farfars album 1929-1932
Från 299 kr
Tre män badar i Videsjön, Nerike.
Åstrands kiosk på Skummeslövsstrand. Framför kiosken står en "folkabubbla" och till höger en Volvo PV. Träd och buskar i bakgrunden.
Rullsand.
Bad ute i Ytterharnäs.
Sandviken, Styrsö.
Badliv vid Hjälmarbaden, 7 personer.
"Badliv mitt i Upsala", 1934
Text på kortet: "Havsten. Badliv
Kullen, Kullaberg. Badliv i Ransvik
Vykort, "Badliv å Getterön", 4:e vik. Bilden visar badgäster som både är fullt påklädda eller bär baddräkt. I förgrunden ett par små barn. Vykortsförlag: Mathilda Ranch, Warberg, Import
Myllrande badliv på en klippa på Getterön. En grupp äldre och mer påklädda personer håller till uppe vid flaggstången, men i övrigt är det mest ungdomar som solar. Randiga morgonrockar var på modet.
Badliv vid Skarpe Nord i Varberg på 1910-talet. Badhytter för strandbad var vid 1910 uppförda både för herr- och dambad. Från dessa gick smala gångar av cement ned till vattnet och baden hade föreståndare; Anna Mårtensson respektive biträdet Vallin. Då skulle de badande bära simdräkt, vilket fanns till uthyrning i badhytterna. Men att nakenbad förekom påvisas av att stadens Magistrat 1914 skärpte reglerna om var man fick bada och att det inte fick ske utan simdräkt. Utanför badhytterna står fullt påklädda kvinnor, varav några kan vara badbiträden, några badande går i trappan och andra solar på stenarna till höger. Skarpe Nord utvecklades till mer regelrätt nakenbad för damer troligen mot 1920-talets slut. Fototid ca 1915.
Vykort, "Tylösands Restaurang." Kvinnor och barn är på väg uppför trapporna till byggnaden på berget. Naturstenspartierna i husgrunden uttrycker den tidens tankar inom arkitekturen att byggnaden ska verka sprungen ur sin miljö. Gäster sitter på verandan och ses även i ett upphissat fönster. Nedanför står trädgårdsmöbler. Det var hovfotograf Johan Hallberg som 1915 lät uppföra denna restaurang med matsal, serveringsverandor och tio gästrum. Badliv vid havet hade då de senaste decennierna skjutit fart, inte minst i Skånska Mölle på andra sidan Hallandsåsen. Hallberg såg, tillsammans med några kompanjoner, potential för badtursism även på Halmstads fina stränder. Valet föll på området väster om Tylöudden: Tylösand. Området däromkring var då ett stort flygsandsfält utan vare sig växtlighet eller bebyggelse. Inga vägar ledde dit, så turisterna fick färdas med båt till stranden och Hallbergs restaurang. Satsningen blev precis den framgång Hallberg hade hoppats på, trots att det dröjde till 1929 innan en väg anlades till Tylösand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.