Nybyugnen från öster. Ingången till ugnen. Jämför karta å Källa sockens allmänning.
Från 299 kr
Nybyugnen från sydost. Närmast står de nedrasade partierna av kalkugnen. Jämför karta å Källa sockens allmänning.
Bräddörr
Tegelugn
Bondgård och åkrar
Vy över by med åkrar
Sådd. Allmänninge. Den 29 maj 1906.
"Trädgårds" Allmänninge. Den 29 maj 1906.
Gammelbo Recognitions allmännings tvistiga gräns 1729. Kartor, ritningar och aktiebrev rörande bruks- och gruvföretag. Ur Carl Sahlins bergshistoriska samling.
Vävskola i Godtemplarlokalen i Allmänninge, Valbo 11 oktober 1950. Saimy Lindh väver och Brita Mårtensson, vävlärare.
Allmänninge by, Valbo, Några kilometer utanför Gävle ligger ALLMÄNNINGE BY. Den har kvar mycket av sin 1800-talskaraktär med de storslagna bondgårdarna grupperade tätt efter den slingrande bygatan. I förgrunden Västigårds med en nästan sluten gårdsfyrkant.
Vävskola i Godtemplarlokalen i Allmänninge, Valbo. 11 oktober 1950. Brita Mårtensson vävlärare från Hälsingland undervisar en elev.
Vävskola i Godtemplarlokalen i Allmänninge, Valbo 11 oktober 1950. Kvinnan till vänster Anna Almstedt, kvinnan till höger okänd.
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Masse måste ha varit fascinerad av Häglunds lilla gård, han tog hela 8 bilder därifrån. Vi ser hur byggnaderna ligger på en liten kulle, t v skymtar fribaptistkapellet byggt 1903. Vi ser ladugården med ladvägg i bulteknik och fähus i sten, här är gavelspetsen av trä. Brygghuset skymtar t h om ladugården och manbyggnaden bakom oxeln. Det som ser ut som en ved- eller stenhög är dasset med vedbod mm, se Bild 1025, 1026. Rågåkern går ända fram till den lila inkörsvägen, där hjulsdpår avtecknar sig i gräset. En vacker men säkert fattig boplats. Att denna fastighet gick från Allmänning till att hamna under Mattsarve kan bero på att Per Häglund var dräng på Mattsarve och hans fru Helena Maria Nilsdotter Alström, som var född här, var piga hos Jonas Jakobsson Mattsarve när de träffades och bröllopet hölls vid Mattsarve, se Bild 991.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.