Holländare, kvarnen sedemera riven omkring 1930-tal. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Från 299 kr
En snittad härdgrop daterad till 750-400 f:Kr. (yngre bronsålder/äldre järnålder). Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Smålandsstenar, Villstad socken i Gislaveds kommun.
Gudhem. Spridda rösen, högar och stensättningar från bronsålder och äldre järnålder dominerar, ofta stora och konstruktivt märkliga; vid Ingatorp finns t.ex. två storrösen och vid orten Gudhem några av landets största stensättningar.
Resterna efter ett långhus från äldre järnålder som framkommit vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. De svarta käpparna markerar stolphål efter takbärande stolpar medan de vita visar väggstolphålen. I förgrunden syns resterna efter en järnframställningsugn.
Stiby, bautasten
Serie om 13 fotografier som visar den arkeologiska undersökningen av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Långhus från äldre järnålder framkomna vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. På bilden syns käppar med olika färger som markerar stolphålen efter tre långhus samt ett mindre fyrstolpshus. Området som är framschaktat utgör ett av två områden som undersöktes, det andra låg nära vid ladan som syns i bakgrunden.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Eldarna har tänts upp med hjälp av medlemmar från Fornminnesföreningen i Göteborg. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.