Kapten Emil Drangel porträtterad omkring 1865. Född i Pelarne socken 1822 och i raden av makarna Carl Jacob Drangel och Maria Catharina Falkblads söner. Han kom fortsatt att framleva sitt liv i Pelarne, från 1847 till sin död på Mossebo säteri. Den militära karriären var dock knuten till Linköping och där vid Första livgrenadjärregementet med majors avsked 1878. Från 1855 gift med Amalia Eleonora Sederholm (1829-1921).
Från 299 kr
Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
Porträtt av Carl Wilhelm Charleville under sin tid som biskop i Linköpings stift. Född i Fivelstad socken 1827 hade han före utnämningen till stiftets herde tjänstgjort som kyrkoherde i Törnevalla och i Vadstena, men även som lärare i Linköping, Norrköping och Örebro. Biskopstiden (1893-1906) präglades av Charlevilles karaktärsdrag som nitisk men flärdfri och enkel i sitt uppträde. Redan samtiden betraktade honom som lågkyrklig. Från 1860 gift med Magdalena "Malin" Charlotta Roman. Foto omkring 1900.
Ingenjör Ludvig Broomé kunde på sin ålders höst se tillbaka på en framgångsrik karriär som förslagsställare för farleder, vattenregleringar och vattenverksanläggningar i olika delar av landet. Under åren 1874-78 även verkställande direktör i AB Stockholms byggnadsförening och 1876-80 i Stockholms Nya Spårvägs AB samt 1879-90 disponent vid Motala Mekaniska Verkstad. Från 1879 gift med Ellen Ekeman, född i Vreta Kloster och där uppvuxen på godset Odensfors. Foto omkring 1870.
Första Barnens Dag i Kalmar, Slottet 1906. Gruppbild av människor klädda i renässanskläder på slottsvallen: 1. Ödman på Svea?. 2. skollär. Eriksson. 3. frkn Elin Hagman, gift Ödman. 4. en av pojkarna Backman (Pierre). 5. fru Bergman. 6. Sahlberg. 7. frkn A. Rosberg. 8. dir Kreuger. 9. bokhandelsbiträde Wåhlin. 10. Ludvig Johanssons son?. 11. Frkn Samuelsson. 12. konsulinnan Harald Jeansson (bredvid Sahlberg), syster till 9. 13. frkn Bruun.
Disponent vid Singers filial i Kalmar. Louis Graumann, till Kalmar inflyttad tysk (morbror till Fru Toni Ekstrand) Hans hustru Emilia ( f. Ahren,syster till fru Jenny Modig) Sönerna Birger och Valter ( den ene överste , bosatt i Stockholm,. Den andre banktjänsteman bosatt i Malmö.) Döttrarna Linnea, Toni och Karin?. En gift med apothekare Modig. En av dem änka efter Lektor Gusten Witt, Linköping. Fru Emilia Graumann lever ännu våren 1948.
Hallsarve Hans Karlsson och sönerna (?) (låtsas?) dra lott om vem som skall ha vilka bitar av släken. Äldste sonen Vilhelm, 29 år, var sedan 1 år gift hemma på gården, medan bröderna ännu var ogifta. All släken borde tillfalla gården. Var det flera om denna släktäkt, borde de ha varit med på bilderna för att bevaka sina rättigheter i släken. Se Bild 452, 453, 454.
Det ursprungliga Kauparve delades mot slutet av 1600-talet i två parter mellan Per Larsson, som blev anfader till Petterssons part, och Bengt Hansson, som fick den andra parten. Han delade sedan sin part med sin bror Lars Hansson född 1657 gift 1692 med Butvi Andersdotter född 1674. Lars dog redan 1695 och Butvi gifte om sig 1696 med Jacob Olofsson från Botels. Deras son Anders Jacobsson född 1700 tog över gårdsparten, gift första gången 1723 med Catarina Jacobsdotter och andra gången med Butvi Jacobsdotter från Hablingbo. Parten togs över av dottern i första giftet Butvi Andersdotter född 1724 och gift med Jacob Eskilsson. Gårdsparten delades 1760 ännu en gång, nu mellan Butvi och hennes halvbror Anders Andersson, som fick denna part. Anders född 1741 gifte sig med Juditta Larsdotter och de fick 6 barn, varav äldste sonen Anders Andersson född 1767 blev näste ägare. Han byggde en ny manbyggnad i sten 1795 och fick 20 års skattebefrielse för detta. Anders gifte sig 1803 med Anna Maria Tomasdotter från Hemmor och av deras 4 barn ärvde sonen Lars Andersson född 1805 parten 1830. Han blev gift samma år med Anna Maria Karlsdotter född 1806 från Gannor. De fick också 4 barn, vilka alla gifte sig och kom till andra boplatser. Lars Andersson kom på obestånd omkring 1850 och sålde jorden i smålotter till olika personer. Manbyggnaden och en liten bit jord köptes 1883 av Lars Jakobsson född 1850 från Hallsarve och han uppförde nya ekonomibyggnader. Han blev dock tvungen att flytta ut efter skiftet och sålde boplatsen omkring 1904 till Hans Karlsson på Hallsarve, som rev byggnaderna. Lars Jakobsson flyttade till Amerika, men kom tillbaka 1907 och köpte Glansens Båtsmanstorp och byggde nytt hus där, se Bild 593-594. Huset på bilden skulle kunna vara den manbyggnad som Anders Andersson uppförde 1795, men moderniserad med bla stora fönster. Personerna på bilden skulle kunna vara Masses fru och ena dotter.
Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan "Hemma-Janne" Olsson 45 år.
Här står familjen Larsson! Från vänster: mågen Oskar Danielsson, fadern Jakob Larsson, dottern Emma med dotterdottern Annie i handen och modern Lovisa. Det har varit bröllop i gården! Emmas yngre syster Fanny född 1879 hade gift sig med Lars Nilsson på Kauparve, därav bokstäverna L och F i lingonris på fasaden. Det vackra huset var troligen byggt på 1830-talet och revs något år efter det att denna bild togs.
Denna fastighet kom till 1893 på samma sätt som Bild 788-790. Olof Jonasson kom från Mattsarve. Manbyggnaden uppfördes 1893 i snickarglädjestil likt grannfastighetens. 1939 sålde Olä stället till Ragnar Björkvist född 1898 från Stockholm och hans fru Gunhilde Kjölner född 1897 från Tönsberg i Norge. De sålde 1954 till Lars Fougled född 1925 från Snausarve och Birgit född Larsson född 1929 från Smiss på När. Dottern Yvonne född 1951 gift med Sven Melin från Hemse tog över fastigheten 200?.
Johan Danielsson från Gannor köpte och bebyggde 1903 denna tomt från Bönde västligaste part. 1908 tog dottern Ester och hennes man Oskar Olsson över, men de överlät den redan 1910 till Esters syster Augusta, gift 1913 med Oskar Hult från Kauparve. Dottern Märta tog över. Denna stora och rätt moderna manbyggnad i förenklad snickarglädjestil med liggande panel, många och stora fönster och veranda byggdes 1903. T v syns brygghusbakbygget och i bakgrunden ladugården, allra längst t h skymtar Maria Olssons ladugård.
Det ursprungliga Botels, som låg öster om vägen mittemot Botels Hanssons part, delades första gången 1716 i två parter och 1732 i ytterligare två parter och vid detta senare tillfälle kom denna part till och byggdes då troligen upp på denna plats. Bulbyggnaden på Bild 625 och 626 härstammade sannolikt från den tiden. Byggnaderna på denna bild är betydligt yngre. Manbyggnaden är troligen från 1860-talet, men spåntaket ser ut att vara nylagt. Husets framsida vetter mot landsvägen med finingång där. Den enkla dörr som syns invid fönstret är vardagsingången direkt in till köket. Brygghuset t v är äldre, kanske från omkring 1840. Den låga byggnaden utan fönster är äldst och tillhör 1700-talet. Dess funktion här hittills okänd, men linbastur brukade ha denna form. Förste ägare var Jakob Persson, gift 1711 med Catarina Rasmusdotter. Deras dotter Mallena ärvde parten, gift med Olof Thomsson från Botels och deras son Olof Olofsson tog över omkring 1770. Han blev gift 1778 med Gertrud Larsdotter från Fie och deras äldste son, som också hette Olof Olofsson och hans hustru Juditta Andersdotter från Kauparve blev därefter ägare. Ytterligare en son Olof Olofsson blev husbonde på 1840-talet, kanske var det han som byggde flygeln. Olof var gift med Greta Hansdotter från Liffride och deras dotter Catarina och hennes man Gustav Jakobsson blev ägare 1859. Under deras husbondetid kan manbyggnaden ha blivit uppförd. Ingen av Catarinas och Gustavs fyra barn tog över, utan gården såldes till Georg och Margareta Larsson från Lye respektive Väte. Deras son Vilhelm och hans hustru Josefina född Karlsson från Kauparve blev ägare 1903, året innan denna bild togs. Deras son John Larsson ärvde gården och brukade den till omkring 1990, varefter den styckades och byggnaderna med tomt såldes till fritidsfastighet. Personerna på bilden är från vänster: Josefina Larsson 30 år, med sonen John 3½ månad, svärmodern Margareta 64 år, maken Vilhelm 31 år, okänd ung man och svärfadern Georg 68 år.
Här skall Anna Jakobsson flytta in när hon denna dag gift sig med äldste sonen på gården Vilhelm Karlsson. Deras initialer är uppsatta ovanför dörren och man har gjort en enkel äreport vid grinden och granallé fram till trappan. Hon flyttar in på en fin och välhållen gård med en manbyggnad som är lite mindre och c:a 30 år äldre än (1840) än barndomsgården på Kauparve, som hade manbyggnad från 1870. Se Bild 487.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av Gustaf Harald Spens. Född 1827 på Grensholm i Vånga socken, Östergötland. I vuxen ålder gjorde han en lång militär karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från sergeant år 1844 till överste och regementschef från år 1871. Även generalmajor vid armén från 1886. Efter sitt militära avsked 1888 utsedd till landshövding i Kronobergs län. I sitt privata liv var han från 1851 gift med sin kusin Ebba Eleonora von Seth.
Makarna Nils och Gertrud Linde med vänninan Ingeborg Löfgren i det gröna. Enligt påskrift invid sjön Roxens strand. Nils Linde var vid tiden en välkänd garverifabrikör och läderhandlare i Linköping. Parets bostad och makens verkstad låg invid Storgatan i höjd med Sankt Larskyrkan. Ingeborg var gift med redaktör Emil Kjellberg och därmed svärdotter till den radikale tidningsmannen Isidor Kjellberg. Enligt nämnda påskrift är bilden tagen i 1900-talets början.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Porträtt av Ernst Lönegren. Född i Stockholm 1862 inflyttade familjen året därpå till Norrköping. Fadern hade där erbjudits tjänsten som tullförvaltare. I vuxen ålder arbetade Ernst som fångpredikant i Norrköping och från 1887 innehade han samma tjänst i Linköping. Från 1889 vice pastor i Kärna och samma år gift med Ester Viktoria Hellström, bördig från Norrköping. Efter tjänst som kyrkoherde i Öved och hovpredikant i Stockholm utnämndes han till biskop över Härnösands stift 1910.
Ett ögonblick från Foxarps gård i Västra Ryd. Gårdens ägare, Oskar och Gustava Karlsson, har tagit plats i gårdens åkkärra. Vid sidan av sin mor sitter makarnas dotter Märta. Hon är gift med Einar Lindström som håller i tömmarna. Det unga paret arrenderar gården sedan de ingått äktenskap 1923. De bägge barnen bakom vagnen är enligt uppgift Ivar Blixt och Karin Berglund. Ivar är barn i Oxhagen, ett torp på Foxarps ägor. Karins identitet har inte kunnat styrkas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.