Södra Ljunga, 1936.
Från 299 kr
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Norr, Växjö.
Växjö, 1960.
Lasarettet, Läroverket, Söder, Södra Esplanaden, Flickskolan, Blindskolan, Strandbjörket, Vita Villan, Södra Järnvägsgatan, Trädgårdsgatan, Växjösjön.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Södra Sandsjö
Utsikt över Sandsjön från kyrktornet på Södra Sandsjö kyrka.
Vy över Sandsjön mot Södra Sandsjö kyrka.
Södra Sandsjö kyrka uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Interiören präglas av de höga rundbågefönstren och takets trätunnvalv samt den omfattande dekormålningen som täcker hela korväggen, utförd 1837 av Carl Strömberg, Karlshamn. Beträffande dekormålningen tillkom denna istället för traditionell altarprydnad. I korväggens rika dekoration ingick en altarmålning med ett omgivande klassicistiskt arkitekturmåleri i grisailleteknik. 1873 överkalkades Strömbergs omfattande dekor, men denna framtogs på nytt vid restaureringen 1927. Altartavlan är en kalkmålning utförd 1837 på östra korväggen av Carl Strömberg. Motivet är Jesus i Getsemane.
Utsikt mot Sandsjö från Södra Sandsjö kyrktorn.
Vy över Sandsjön mot S. Sandsjö kyrka och kyrkbyn Dångebo.
Vittaryd, 1957.
I förgrunden syns Berga kyrka m.m. Till höger syns prästgården och snett bakom den fastigheten Holmsborg och ån Lagan.
Lagan, 1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.