Flygbild över Öströö slott, mangårdsbyggnaden med trädgård och park. Det gamla säteriet ligger vid Ottersjöns norra strand och strax utanför ses liten trädbevuxen ö. Fram till byggnaden leder en allé av konformat klippta buskar, som vidgar sig mot gårdsplanen och dess rundel. På vänster sida, bakom en strikt klippt häck finns odlingar och rabatter.
Från 299 kr
Flygbild över Konvalescenthemmet Meryt, Vickan Onsala. Meryt invigdes 1901 och uppfördes på initiativ av Blanche Dickson på Tjolöholm. Då var omgivningen helt kal, men här kryper skogen nära inpå byggnaden, som ligger nära stranden i Kungsbackafjorden med brygga och eka. I bakgrunden ses en liten gård med åkrar.
Flygbild söderut från Södermalm över Årstaviken, Årstaholmar och Årstabron mot Årsta. I förgrunden byggnader som tillhör Tanto Sockerbruk. Mitt i bildens övre del syns Årsta gårds huvudbyggnad och uppe till höger gårdens stallbyggnad och lada. I fonden delar av blivade Årstafältet.
Bild högt uppifrån (flygbild?) över fält, väg och oidentifierad byggnad. Stämpeln på kopians baksida ("Hasselblads") och bruket av Velox fotopapper är gemensamt med flera av bilderna i Bergers samling från långresan med pansarkryssaren FYLGIA 1925-1926; att även denna bild tagits under denna resa har dock inte kunnat bekräftas.
Flygbild av Falköping. I nedre högra hörnet Nils Ericsonsgatan med Rantens torg. Parallellt med denna går Danska vägen, som korsar längst till vänster Scheelegatan samt Berzeliigatan och Linnégatan. Den böjda ljusa linjen till höger är vägen till Skara. Ljusa byggnaden är Sanatoriet och på öppna platsen till höger ligger nu Falbygdens sjukhem.
Flygfoto över Gustavsviksbadet, Örebro.
Flygbild över Apelvikens camping med omgivande odlingslandskap. Campingplats i bildens överkant med tält och husvagnar, samt i mitten restaurang och affär. På sandstranden står bilar parkerade. Havsvy med badande och solande människor på klipporna nere till vänster. Text fotokopians baksida: "FÖRSVARSSTABEN. Granskad och tillåten för försäljning, saluhållning, utdelning och utförsel jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 802)." "Detta fotografi, nr 262/1960, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. AB FLYGTRAFIK DALS LÅNGED".
Flygbild över del av Arboga. Västerbron över Arbogaån. Villaområdet, till vänster om bron är Nästkvarn. I bildens övre vänstra hörn ses Meken. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Avfotograferat vykort. Flygbild över utställningsområdet och Arboga stad väster om Heliga Trefaldighetskyrkan. Arbogautställningens område ses närmast i bild (Sturevallen till vänster). Olof Ahllövs park ligger mitt i bilden. Kapellgatan sträcker sig ut ur bildens överkant. Fastigheten Örnen, Rådhuset, Stadsgården, Öhrströmska huset och Engelbrektskolan ligger nästan på rad. Missionskyrkan och busstationen till höger. I vykortets nedre, vänstra hörn står "Arboga-Utställningen från flygplan". I det nedre, högra hörnet står "Foto 73 Ensamrätt: Harmans Kortförlag, Arboga." Vy. Utsikt. Flygfoto.
Flygbild som vykort, "S:t Lars kapell, Åsa. Flygfoto." Vy över kapellet och människor på rad utanför. Arkitekt var Johannes Olivegren som vunnit en småkyrkotävling 1954 och kapellet uppfördes i juni 1955. S:t Lars kyrka (som den benämns idag) blev den första av totalt arton kyrkor som Olivegren skulle komma göra ritningarna till. I början av 1950-talet byggdes flera småkyrkor i Göteborg av överblivna militärbaracker och så även S:t Lars. Stommen består av en barack som tidigare tjänstgjort som manskapsbod på Hisingen och i övrigt av en enkel träkonstruktion i gran.
Flygbild. Glommens hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, magasin, sjöbodar och omgivande bostadsbebyggelse. Ute på näset står Glumstenen, flyttblocket från istiden som gett fiskeläget Glommen sitt namn, anlagt på 1880-talet. Till en början kallades då både stenen och platsen för Glummen. Stenen har varit ett landmärke för sjöfarare i alla tider. I isländska skrifter benämns den som Glaumstein. Ordet "glum" stammar från något av de fornnordiska orden glaumr, glumr som betyder larma, bullra. Förr användes ordet "bullersten" om flyttblock (på engelska "boulder"), vilket också har koppling till ordet "bumling".
Vykort av flygbild, "Gällinge kyrka. Flygfoto." Gällinge kyrka och kyrkogård vid Bysjöns södra ände. På bild 1 ses ekonomibyggnader till gården öster om kyrkan. Text fotokopians baksida: "250 st vykort enligt mall. Bifogat original kan beskäras och användas. Text enligt nedan. Frigiven av Försvarsstaben 822/57. Blankt utan vit kant", "Detta fotografi, n:r 822/1957, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. A/B FLYGTRAFIK DALS LÅNGED", "FÖRSVARSSTABEN Granskad och tillåten för försäljning, saluhållning, utdelning och utförsel jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 802). J. Eriksson", "Text: Gällinge kyrka. Flygfoto.". Text vykortets framsida: "Gällinge kyrka. Flygfoto.", "Ensamrätt & Foto: A/B Flygtrafik, Dals Långed. Frigiven av Försvarsstaben 822/1957." Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Vykort, flygbild "Sanatoriet, Spenshult". Spenshults sanatorium anlades år 1911–1913 med 110 vårdplatser i Spenshults kronopark för vård av tuberkulossjuka statstjänstemän. Sanatoriet ägdes av staten och förvaltades av Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond, som 1912 fått uppdraget att bygga ut sanatorietvården för både militära och civila statstjänstemän. Krav på detta hade rests i Riksdagen. Detta var det fjärde och sista så kallade jubileumssanatoriet och arkitekt var Ivar Tengbom. Sanatoriet var till viss del ett självhushåll med hönsgård, svinhus, trädgård och växthus. Uppe till vänster i bild ses odlingsytor. När tuberkulosen inte längre var en folksjukdom överläts sanatoriet år 1953 till Riksförbundet mot reumatism och ombildades till Spenshults reumatikersjukhus. Man tog emot reumatiker från hela landet för specialistvård.
Flygbild över Rydöbruk som ligger inbäddat i granskogen med odlingslandskap i bakgrunden. Orten växte fram som stations- och brukssamhälle efter invigningen av järnvägen Halmstad-Värnamo år 1877. Ån Nissan rinner till höger ur bild och fungerade som kraftkälla till en rad mindre och större industriverksamheter här. I bildens nedre högra hörn syns brukets sjukstuga utmed vägen (gamla riksväg 26, en del av Nissastigen). Idag inryms Bruksmuseet där. I linje med vägen som kommer från vänster ligger ett stort flyttblock, Knystahall kallat, bakom huset på andra sidan gatan. Blocket är ca 10 meter högt och 19 meter brett och utgjorde fram till 1658 en av gränsmarkeringarna mellan Danmark/Halland (övre delen av bilden) och Sverige/Småland (nedre delen).
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.