Södra Sandsjö, 1946.
Från 299 kr
Vy över Tingsryds centrum med Tingsås kyrka i bakgrunden.
Skruv, 1946.
Herrgården Sunnanvik ägs sedan länge av släkten Hyltén-Cavallius.
Jäts nya kyrka. Arkitekt Erik Lallerstedt vid Överintendentsämbetet svarade för ritningarna till den nya kyrkan som fastställdes av Kungl Majt 1905. Den nya kyrkan som invigdes av biskop N.J.O.H. Lindström den 6 januari 1910, avvek markant ifråga om stilart från de omkringliggande socknarnas nyklassicistiska 1800-talskyrkor.
Jätsberg är en herrgård i Jäts socken, Växjö kommun. Huvudbyggnaden är i trä i två våningar med två flyglar och uppförd 1655. Jätsberg tillhörde 1664-1766 ätten Uggla, 1766-1921 ätten Rappe.
Lidhem är en herrgård i Tingsryds kommun i Småland. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd 1798 av Salomon von Köhler. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer med vitputsad fasad i gustaviansk stil. På 1840-talet tillkom det gavelkrönta mittpartiet i tre våningar, efter ritningar av Theodor von Köhler. Flyglarna uppfördes 1863-1867. De ersatte ett par äldre, mindre flyglar. Flyglarna är byggda i timmer med fasad av gråvit locklistpanel. Vid en ombyggnad på 1930-talet togs flyglarnas frontespiser bort och taken gjordes valmade.
Vy över Väckelsångs samhälle med kyrkan i bakgrunden.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde dock 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar, som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona.
Vy över gården Billa Nygård.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram.
Vy över Hallaryd med kyrkan i bakgrunden.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.