Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Från 299 kr
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet. Spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIk. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Landeriet Lyckhem i Vänersborg. Foto från ca 1895 - 1906. Tomten inköptes av Doktor G. Sandmark 1832. Byggnaden, vilken enligt tidiga källor, ska ha varit uppförd på Fredrikslund, ska ha blivit flyttad hit på 1830-talet. Att byggnaden stod här 1834 står klart, då Sandmark kunde flytta in, efter det att hans hus vid torget blivit lågornas rov i branden 1834. Till Lyckhem hörde 1889 två tunnland jord, 300 fruktträd och många bärbuskar. Runt 1895 är Kamrer P Sahlberg ägare, och det är nu byggnaden får det utseende som ses på bilden. Före Sahlberg var patron C. E. Svedberg ägare till stället. Sista privata ägaren till Lyckhem är Victor Häckner, som 1907 säljer det till staden. Mellan 1907 och 1922 kom Lyckhem att användas av Drottning Sofias stiftelse, som Asylen för blinda och obildbara idioter. Från 1950-talet, fram till mitten av 1970-talet tog lasarettet byggnaden i anspråk p.g.a. lokalbrist. Lyckhem revs 1977.
Göteborg. Viadukt för Västkustbane- och Boråsjärnvägarna. BroprovningsvagnI bakgrunden tronar Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz. Den ligger på Gullberget vid Gullbergsvass i Göteborg. Uppfördes av Erik Dahlbergh och stod klar år 1694. Den var en viktig del av Göteborgs försvar fram till 1822. Därefter blev den förråd för den kruttillverkning som då bedrevs på Lejongatan, nuvarande Kruthusgatan. Då man borrade vid Gullbergsvass, cirka 400 meter från Skansen Lejonet, upptäcktes en hälsokälla som innehöll ämnen som klornatrium, jod och bromsalter. Källan hade uppmärksammats redan av Carl von Linné vid hans Västgötaresa 1746. Skansen gick ur militär tjänst 1942, renoverades på 1970-talet och blev förbundsborg för Götiska Förbundet 1974
Långbanshyttan. Av Långbans hamrar byggdes den övre år 1632, den nedre privilegieras 1646. Den norra hammaren brann år 1710 och fick inte uppföras på nytt. Den södra behölls men smidet inskränktes till hälften. Genom en serie köp som tog sin början år 1839, blev hyttan förvärvad av Lesjöfors bruksägare. Långbanshyttan fick stor betydelse som tackjärnsleverantör till detta bruk, med vilket hyttan stod i bekväm järnvägsförbindelse. Under tiden 1873-1895 tillverkades även bessermangöt vid Långbanshyttan. Malm hämtades ur egna gruvor och även från Persberg. Det tackjärn som inte konsumerades av Lesjöfors avyttrades till utländska köpare. Den hammare som under 1700-talet var igång vid Långbanhyttan lades ner år 1808. Senare startades ett litet sliperi år 1827. Denna industri blev dock inte långvarig.
Invigning av Mellersta Hallands Järnvägen 1886. Provisorisk korslista/kommunarkivarien Ytterliggare kopior finns i album K 24 o C3. På fotot ses förutom stationen och dess byggnader följande. Enl Carl Estmar. 1. Bostadshus på tomt 73 (Badhusparken) , före 1831. 2. Uthus d:o före 1831 3. "Bommahuset" på tomt 71 (Badhusparken 1700-talet, rivet 1899) 4. Bostadshus tomt 70w (Sandgatan) 1855 Följande byggnader avbrände 1888. 5.Bostadshus tomt 74 (Centralen 2) 1858 6. Uthus tomt 74 (Centralen 2) 1882? 7. Ladugård tomt 74 (Centralen 2) 1858, nr saknas på bilden. 8. Uthus tomt (troligen 74, kan vara 64 Centralen 1) 1862 9. D:o tomt 64 o 63 (Centralen 1) 1885 (2 vån) 10. Ladugård tomt 63 Brogatan 1863 11. Magasin tomt 63 Brogatan 1863 12. Skorsten på bostadshus Brogatan 1860 (2 vån).
Holländare, kvarnen riven omkring 1930-tal. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Bubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Mangården från parken. Del av trädgårdsmuren. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.