Kyrkan i Tannåker uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster och en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången.
Från 299 kr
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrka invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Virestads kyrka byggdes i sten 1799-1800 på platsen för en tidigare medeltida kyrka.
Nuvarande kyrkan i Traryd uppfördes 1859-1860 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 28 juli 1862 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor som präglar kyrkan, tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan.
Vy över Torpa kyrka med omgivningar.
Rottne, 1936.
Nuvarande kyrkan i Asa uppfördes 1806-1807 efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth. 1814 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Mörner.
Stenbrohults kyrka - Ett ritningsförslag till ny kyrkobyggnad utarbetades 1807 av Henrik Måsbeck vid Överintendentsämbetet. Det dröjde till 1827 innan det slutliga beslutet om nybyggnad togs. Kyrkan uppfördes 1828-1830 i empirestil och invigdes 2 juni 1833 av biskop Esaias Tegnér.
Kyrkan i Aneboda ligger intill sjön Stråken i samhället Aneboda. Tidigare kyrkobyggnad var ett kapell som uppfördes 1346. Kapellet byggdes till 1696 och 1714. Vid bygget av nuvarande kyrka revs kapellet och såldes till Vislanda missionsförsamling. Nuvarande träkyrka i nygotisk stil uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
Hinneryd är kyrkby i Hinneryds socken i Markaryds kommun i Kronobergs län, belägen nordväst om Strömsnäsbruk. Kyrkan i Hinneryd uppfördes 1883-1885 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och togs i bruk 1886. Kyrkan byggdes utanpå en tvåskeppig medeltidskyrka i romansk stil som började rivas 1884.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenskolan. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg.
När den nya kyrkan för Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg,Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.[1] Eftersom kyrkan var tornlös hängde kyrkklockorna i en enkel klockstapel av trä. Dessa överfördes till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel och klockor anskaffades .
Torpa kyrka och by.
En grind och en stenmur på Gamla kyrkogården i Kalmar.
Kista bärs till graven på Norra kyrkogården i Kalmar.
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.