Haglund & söner AB. Firman etablerades år 1885 av fabrikör Svante Haglund. År 1908 ombildades företaget till aktiebolag, då tvenne söner inträdde i firman . Styrelsens verkställande direktör är Josef Haglund och disponent Titus Haglund. Verksamheten omfattar tillverkning av gardiner och mekaniska rullgardinskäppar. Sedan 1903 bedriver firman även en grosshandel med möbeltyger, stoppningsmaterial, mattor och gardiner. (Ur beskrivning över Skaraborgs län, utg. 1941)
Från 299 kr
Rantens Snickerifabrik. Chef, personal och arbetare.Nr 2. Snickare Lönnkvist, 3. Fabrikör A.W. Carlsson 4. Disponent Viktor Karlsson, 5. Bokhållare Lenberg 6. Verkmästare Emil Johansson 11. Snickare Söderberg 12. Snickare Viktor Bohlin 14. Snickare Oskar Lundström 15. Snickare Alexander Gustafsson 17. Snickare Stenström.20. Maskinist Fagergren, 29. Spånbärare Gustafsson 32. Snickare Axel Andersson.
Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktning på vattenledningsanläggningar. I hörnet med Platensgatan lät han 1915 inreda en butik efter Axel Brunskogs ritningar.
Stångebro tvättinrättning. Till höger om Stångån ses Jonsson & Tegners snickerifabrik. I fastigheten inrymdes även Stångebro Nya Tvättinrättning, en av landests största i sin bransch, startades omkring år 1900 av fabrikör A. J. Nyström och hans maka. Från början utfördes hushållstvätt och herrtvätt samt strykning, sedan år 1930 omfattar rörelsen även kem. tvätt och färgeri. I bakgrunden till höger ses fattighuset för kvinnor, färdigställt 1888.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Casinorevyn på Sturevallen Till vänster springer den lokala underhållaren Gothard Holmberg (kallad Gotte). Han är fabrikör på Arboga Ångsåg AB. Men just nu skjutsar han en revyflicka i skottkärran. Han tävlar mot en kändis från Casinorevyn. En stor publik har samlats på Sturevallen för att beskåda tävlingen. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett"
En trecylindrig kompoudångmaskin står på fabriksgolvet i F. Schishaus maskinmonteringshall, där den är tillverkad. Maskinen är konstruerad av ingenjören Carl H. Zuese i Elbing år 1881 och är den första av sitt slag att konstrueras och byggdas på den europeiska kontinenten.
Genom kanalen.
Kreatursmarknad på "Rastabackarna"
Byggnation av två cisterner vid Vin o. Spritcentralen på Reimersholme. Avlastning från lastbil av monteringsfärdiga väggar till cisternen. Gröndal i fonden.
Förberedelse för plattsättning vid Vin o. Spritcentralen på Reimersholme. Liljeholmen i fonden.
Porträtt av två sjöman på permission i staden.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Remtransmission i taket. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Hyvel för fasning av tunnstavar. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Sammanfogningsmaskin, där bilderna 3-6 visar detaljer. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Massafabrikerna i Fredriksberg.
Skärblacka järnvägsstation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.