Sven Gustav Petri spelar narren/gycklaren i Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Från 299 kr
Rollfiguren Lasse Sommar i Giv oss fred. Ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Även kallat "Arbogaspelet". Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Barbro Andersson gestaltar Malena Rödkåpa i skådespelet Giv oss fred. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Publik. Föreställningen spelas på museets innegård. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Vy från Rottneros park. Bilden tagen i samband med 'Nils Holgersson-turen' som anordnades av SJ 1957. I förgrunden syns Giovanni Ardinis marmorskulptur Näckrosen från 1953, skapad efter Per Hasselbergs förlaga från 1892. I bakgrunden syns Kungens Paviljong i sitt ursprungliga uppförande, där står även en Porträttbyst föreställandes Kronprins Gustaf (VI) Adolf, skapad av Carl Eldh 1950.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. De vävda tapeterna som skadats av skruvhål efter utställda väggtelefoner och andra föremål ersattes med nyvävda jacquardtyger efter gammal förlaga. Stuckaturtaket togs ner i delar och restaurerades på sin nya plats.
Promenaddräkt av ylle från NK:s Franska damskrädderi, möjligen efter brittisk förlaga. Glencheckrutig i brunt och vitt. Jackan enkelknäppt, figursydd med bålsömmar, herrslag och 2 fickor utan lock. Kjolen av 4 våder något sneddade, blixtlås i vänster sida. Beställd från NK:s Franska damskrädderi av journalisten Pia Hård af Segerstad född Holmgren (1909-2001). Levererad juni 1945.
Till vänster tullstugan för landtull och till höger brotullstugan. Bilden använd som förlaga till målningen'Tullbron i Falkenberg'. Vägbommen är uppfälld och i förgrunden står en gumma med en korg i ena handen och ett barn i andra. Längs bron löper ett lågt, putsat räcke med spetsbågevalv. På originalfotot står en pojke till vänster vid räcket; här syns endast hans bakdel.
Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset.
Alnö kyrka. Kyrkan invigdes 1896 och ersatte då en kyrka av trä som brunnit ner efter 25 år. Detta är en nygotisk tegelkyrka, ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan består av klocktorn, långhus med utbyggnader i väster för trappor till läktarna samt ett polygont kor med sakristia och arkivrum på ömse sidor. Ingången är förlagd i väster genom vapenhuset i tornet. Långhuset har trätak med öppen takstol och koret har tegelvalv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.