LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Sedan

Antal träffar: 5937
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna.
Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar.
Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala

De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.

Från 299 kr

Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km
långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts
över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig
väg, 30 á 40 kg post.  Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den
1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng,
23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit
måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär,
vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och
vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren
blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en
bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter
fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot
togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar
Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och
allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran,
att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig
förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk
kraftkarl.  Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna
var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske
för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i
posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.

Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.

Från 299 kr

Familjegrupp 13 personer. 
Erik Halldin.
Övre raden från vänster: Valborg Halldin (född 1899), Elvy (när hon flyttade till USA ändrades namnstavningen till Elvi) Halldin (född 1898), Marta Halldin (född 1894), Axel Halldin (född 1887), Anna Halldin (född 1893), Elna Halldin (född 1890), Augusta Pettersson, f. 1871 (syster till barnens mor Alma Halldin).
Nedre raden från vänster: Emilia Halldin (född 1885), Erik Halldin (född 1857. Arbetade som snickare vid pappersbruket i Almby), Elly Halldin (född 1903), Alma Halldin, född Persdotter (född 1864), Ellin Halldin (född 1907), Matilda Persson, född Lindström, f. 1836 (mor till Alma Halldin och Augusta Pettersson).
Detta foto togs år 1913, innan Erik och Alma Halldins döttrar, Anna och Elna (två och tre från höger i övre raden) utvandrade till Aurora, Illinois, USA. Något år efter utvandrade även dottern Elvy (Elvi), två från vänster i övre raden. Flickan stående längst till vänster är Valborg Halldin. Kvinnan längst ned till höger i främre raden är Matilda Persson, född Lindström, mormor till Erik och Alma Halldins barn. Matilda är född 1836 i Arboga landsförsamling. Familjerna i USA och Sverige har alltid hållit kontakten.
Fastigheten som familjen bodde i hette Almsätra och låg på Hagvägen 8, Almby. Fastigheten såldes 1973 och hade inte bebotts sedan mitten av 1960 talet. På tomten fanns senare tre villor (år 2016). Den sista som var fast boende i huset var sannolikt Marta Halldin som 1967 flyttade till Oxhagen.

Familjegrupp 13 personer. Erik Halldin. Övre raden från vänster: Valborg Halldin (född 1899), Elvy (när hon flyttade till USA ändrades namnstavningen till Elvi) Halldin (född 1898), Marta Halldin (född 1894), Axel Halldin (född 1887), Anna Halldin (född 1893), Elna Halldin (född 1890), Augusta Pettersson, f. 1871 (syster till barnens mor Alma Halldin). Nedre raden från vänster: Emilia Halldin (född 1885), Erik Halldin (född 1857. Arbetade som snickare vid pappersbruket i Almby), Elly Halldin (född 1903), Alma Halldin, född Persdotter (född 1864), Ellin Halldin (född 1907), Matilda Persson, född Lindström, f. 1836 (mor till Alma Halldin och Augusta Pettersson). Detta foto togs år 1913, innan Erik och Alma Halldins döttrar, Anna och Elna (två och tre från höger i övre raden) utvandrade till Aurora, Illinois, USA. Något år efter utvandrade även dottern Elvy (Elvi), två från vänster i övre raden. Flickan stående längst till vänster är Valborg Halldin. Kvinnan längst ned till höger i främre raden är Matilda Persson, född Lindström, mormor till Erik och Alma Halldins barn. Matilda är född 1836 i Arboga landsförsamling. Familjerna i USA och Sverige har alltid hållit kontakten. Fastigheten som familjen bodde i hette Almsätra och låg på Hagvägen 8, Almby. Fastigheten såldes 1973 och hade inte bebotts sedan mitten av 1960 talet. På tomten fanns senare tre villor (år 2016). Den sista som var fast boende i huset var sannolikt Marta Halldin som 1967 flyttade till Oxhagen.

Från 299 kr

Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning.

Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av

Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning. Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av "syllar" eller ribbor över hela planbädden. Mellan rören var ett avstånd på cirka 10 cm. Över detta var det påfyllt med grus mellan rören, så att dessa nästan täcktes. För att frysa själva istäcket däröver fordrades att underlaget först frusits ned och fått "tjäle". En kylvätska, bestående av ammoniak, pumpades in i rörsystemet. Kylvätskan höll vid utpumpningen en temperatur av cirka -20 grader. När kylvätskan återkom från systemet hade den en temperatur av cirka -5 grader. Vatten spolades då över bädden och frysningen av istäcket började. Istäcket var ca 5 cm tjockt. Kylvätskan cirkulerade sedan oavbrutet i rörledningarna för att hålla istäcket lagom fruset. För att undvika sprickbildningar i isen måste kylvätskans temperatur noggrant varieras, allt eftersom den omgivande luftens temperatur steg eller föll. 1978 flyttades Mölndals gamla isbana till Kållereds sportanläggning där den återigen började att användas omkring 1978-1979.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår