Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
Från 299 kr
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakrestian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakrestia byggdes.
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Mellan Sankta Birgittas kapell och stranden vid Kapelludden finns ett stenkors, drygt 3 meter högt och 1,9 meter brett med klöverformade korsändar och en mjuk vulst längs kanten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Troligen är korset rest under 1200-talet. Det omges av en ringformig vall, tolv meter i diameter som undersöktes 1978. Den visade sig innehålla en kalkbruksfogad stabil mur med ingångar i norr och söder. Dess funktion är inte klarlagd. Källa Länsstyrelsen Kalmar län.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes .Foto Reimers Gävle, ATA.
Nora kyrka i Ångermand byggdes åren 1804-1806 av den i landskapeet kände kyrkobyggaren Simon Geting från Åbord. Altaruppsatsen tillkom i samband med restaureringen 1858. Apostlaskulpturerna (Petrus och Johannes) är utförda i trä av Norasonen konstnären Hampe Svanberg 1914. Dopfuntetn i gotländsk sandsten är en av kyrkans verkliga klenoder. Berghams kapell med anor från 1700-talet torde ha byggts på begäran av de sk. gävlefiskarna, som bedrev säsongsfiske vid Berghamn och andra mellannorrländska fiskelägen. Klockestrands församlingshem invigdes 1943. Klockstapeln uppfördes 1957. Lövviks församlingshem har tidigare varit skola. Det invigdes för kyrkliga uppgifter 1940.
"Privat 1933. Kyrkliga kapell syföreningen." "Namn på personerna: Översta raden från vänster: 1. Okänd. 2. Okänd. 3. Anna Martinsson. 4. Okänd. 5. Okänd. 6. Nanna Karlsson. 7. Okänd. 8. Okänd. 9. Anna Karlsson. 10. Rörläggare Johanssons fru. 11. Hildur Grundberg. Mellersta raden från höger: 12. Okänd. 13. Okänd. 14. Okänd. 15. Fru Strandberg. 16. Rosa Johansson. 17. Fru Sahlberg. 18. Carl Norborg. 19. Karin Norborg f. Lundström. Främre raden från vänster: 20. Okänd. 21. Okänd. 22. Okänd. 23. Ester Schewenius. 24. Greta Aldén. 25. Plats. Johansson. 26. Okänd. 27. Elin Sahlberg."
Porträtt av fru Hilma Hjälm. Vid tiden för bilden gift med kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Utsikt genom koröppningen i S:t Knuts kapell med Gråborg i bakgrunden. Gråborg är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter. Enligt en sägen är Gråborg starkt förknippad med motkungen Burislev Sverkersson, som jämte sin halvsyster Sofia av Minsk hade sin uppväxt här. Strax intill Gråborg ligger ruinerna av Sankt Knuts kapell.
Skioptikonbild med motiv av fontänen Kapellenbrunnen på torget Platz an der Kapelle i Meiningen. Bilden har förvarats i kartong märkt: Vårresan 1910. Weimar 3. Meiningen 3. IV.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.