Janssons handelsträdgård på Drottninggatan 6 i Ljungby grundades 1915 av Karl Alrik Jansson som närmast kom från Gåvetorps säteri i Alvesta, där han varit trädgårdsmästare. Sonen Thorvald tog över 1945 och drev trädgårdsmästeriet vidare med sin fru Kerstin till mitten av 1970-talet.
Från 299 kr
Lagan, 1951.
Skirsnäs, Näs, 1946.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström. I Norrhult låg Rosdala glasbruk. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
Toftaholm ligger vid östra stranden av sjön Vidöstern. Herrgården är numera konferensanläggning, med restaurang och hotellverksamhet. Toftaholm finns omnämnt första gången 1387 och var då en bondby. 1466-70 köpte Gustaf Olofsson (Stenbock) åtta gårdar i byn i avsikt att skapa en ny sätesgård. Bönderna avhystes från sina gårdar och 1475 stod sätegården troligen färdig, då Gustav Olsson börjar skriva sig till Toftaholm. Ruinerna efter denna kan fortfarande ses på Stenhusholmen. Den nuvarande huvudbyggnaden är i trä, och uppfördes 1871. Byggnaden flankeras av ett par äldre flyglar. Toftaholm kom med Gustaf Olofssons dotter Anna till yngre släkten Stenbock och genom gifte på 1660-talet till grevliga ätten Bonde af Björnö. Släkten Bonde sålde av Toftaholm cirka 1920 och därefter har ägarna växlat flera gånger.
Toftaholm är en herrgård i Ljungby kommun i Småland. Toftaholm ligger vid östra stranden av sjön Vidöstern. Herrgården är numera konferensanläggning, med restaurang och hotellverksamhet. Toftaholm finns omnämnt första gången 1387 och var då en bondby. 1466-70 köpte Gustaf Olofsson (Stenbock) åtta gårdar i byn i avsikt att skapa en ny sätesgård. Bönderna avhystes från sina gårdar och 1475 stod sätegården troligen färdig, då Gustav Olsson börjar skriva sig till Toftaholm. Ruinerna efter denna kan fortfarande ses på Stenhusholmen. Den nuvarande huvudbyggnaden är i trä, och uppfördes 1871. Byggnaden flankeras av ett par äldre flyglar. Toftaholm kom med Gustaf Olofssons dotter Anna till yngre släkten Stenbock och genom gifte på 1660-talet till grevliga ätten Bonde af Björnö. Släkten Bonde sålde av Toftaholm cirka 1920 och därefter har ägarna växlat flera gånger.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper
Vy över Tjureda med kyrkan i bakgrunden.
Stjärnviks säteri, 1936.
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Tävelsås, 1936.
Osaby säteri - Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1850 efter ritning av dåvarande ägaren, generalen Erland Hederstierna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund. 1964 skänktes Osaby av dåvarande ägarna, systrarna Stina och Ingeborg Törne, till Svenska naturskyddsföreningen med förbehållet att gården skulle drivas i en anda av vilt- och naturvård.
Vederslöv, 1936.
I svensk Järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: Linien Vexiö - Tingsryd, anlagd på grund af koncession, som den 22 November 1895 meddelades åt Vexiö-Tingsryds jernvägs aktiebolag, hvars ordning samma dag faststäldes, tillhör nämnda bolag och öppnades för trafik den 28 November. Enligt den vid koncederandet godkända byggnadsplanen, som i enskilda delar ändrades och kompletterades den 31 December 1895, 13 November 1896 samt 5 Februari och 30 April 1897, utgår linien från Vexiö - Alfvesta-banans station i Vexiö och sträcker sig söderut till Bredåkra - Tingsryds-banans norra ändstation Tingsryd. De vid denna bana befint-liga stationerna äro: Vexiö, Tegnaby (9 km.), Krokvik (15 km.), Ingelstad (17 km.), Uråsa (25 km.), Snappahem (27 km.), Väckelsång (31 km.), Qvarnamåla (37 km.) och Tingsryd (45 km.; alla afstånd räknade från Vexiö). I juli 1941 förstatligades WTJ och kom därefter att uppgå i Statens Järnvägar. I maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 upphörde godstrafiken. Därefter revs spåren upp.
Uråsa, 1936.
Ingelstad, 1936.
Ingelstad, Haga gård, Torsjö, 1936.
Ingelstad, Torsjö säteri, 1936.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.