Nedslag i Linköping 1927 där S:t Lars församlings gamla komministerboställe ännu var i bruk. Året därpå skulle staden köpa tomten och efterhand kom huset att stå i vägen för Postverkets expansion. Modemagasinets verksamhet i byggnaden har inte följts för denna presentation.
Från 299 kr
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Kalmar teater sedd från Larmtorget. Bilden är efter ett vykort, som enligt sitt tryck avbildar "Teatern, Kalmar". Över entrén är på fasaden i versaler målat "Schweizeri", "Teaterkällaren" respektive "Matsal". Till vänster om teaterbyggnaden börjar Södra vägen, senare namnändrad till Olof Palmes gata. Märk att konturerna på byggnadens tak och flera fönsterbågar m m är "förstärkta" för hand före tryckningen a vykortet.
Anundsjö socken. Brattsjö: Norrflärke fäbodskog: Hiberget, vid vägen till Jerfberget. Avverkning 1897, i övrigt se n:o 5 i "Frans Kempe...). Bakgrunden: reagerande marbuskgran rester av gamla beståndet. Förgrunden: brandfläck med kulturtall av 1906. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 6 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Denna moderna ladugård innehöll till vänster om ladporten ett stort kohus med korna stående i två rader i ladugårdens längsriktning och med foderbordet i mitten. Grisstior fanns längs med gaveln uppe mot vägen och stall med hoimd fanns mellan högra dörren och ladporten. Till höger om ladporten var det kalvhus. Vid asken är det en stor stensatt brunn med ett brunnsholk över.
Masse har stått på den lilla vägen som går upp på backarna öster om detta ställe och tagit en bild av baksidan. Troligen hade Lina kök i träbakbygget, hon står nog själv bakom staketet. T h skymtar brygghuset, vid trädet t h ligger källaren och längst bort skymtar ladugårdsgaveln.
Här ses gårdsparten från de då öppna markerna i norr. T v syns ladugården som står uppe längs med vägen och t v manbyggnaden med salsdelen av huset hitåt. T h är ett köks- och brygghusbakbygge fogat mot vardagsstugan. Den stora bod med faltak som finns med på Bild 1008 från år 1907, är riven här 7 år senare. Dasset syns tydligt.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Masse har gått tillbaka till linrötan dagen därpå och här fotograferat det sjunkna linet, bara stentyngderna syns. Det var inte så långt för Masse att gå, han bodde bara en liten bit bortåt vägen på de som synes helt kala Lausbackar. Se Bild 144, 145, 146.
Snausarve Jakob Hanssons familj och vänner dricker eftermiddagskaffe och har det gemytligt när det mesta av slåttern på strandrummet är avklarat. Bakom bandtunen går vägen ner till det nya fiskeläget Masarbod, vilket flyttades från det uppgrundade Snausarbod längre söderut några år innan bilden togs.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Här ses ladugården från åkern söder om vägen, jfr Bild 865. Ladugården har fått nytt halmtak, medan den 1906 (?) tillbyggda laddelen längst bort har spåntak. Ferdinand var förutom lantbrukare även fiskare, så det är naturligt att det hänger garn på tork vid gaveln.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Bodins manbyggnad ses här från änget, men det är lite osäkert vilket änge det är frågan om. Stora landsvägen går bakom tunen framför huset, så med änget avsågs troligen det som blev den nya gårdstomten väster om vägen och där den nya ladugården redan byggts. Huset är från 1700-talet, vilket bl a ses på de rätt tätt sittande fönstren på gaveln. Se Bild 639.
Från vägen Gumbaldkväiar ser Tingströms ställe mer resligt ut än uppifrån backsidan. Gavelspetsen har moderna trekantiga fönster i hörnen. Slantunen är mera påkostad med 4 slanor och en båge. T h skymtar ladugården i bulteknik, påbyggd 1912 med foderloft i resvirke och försedd med moderna fönster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.