Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Från 299 kr
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare, hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare, hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl. antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Fasad av byggnad; skylt med text "A:B WILH. BÄCKMAN FÄRGHANDEL". I förgrunden står en man och ett barn. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Fasad av byggnad; skylt med text "A:B WILH. BÄCKMAN FÄRGHANDEL". I förgrunden står fem män. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.