Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 1 och 2 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 28 och 30 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr. Förutom lägenheter fanns tvätteriet Vic Kemtvätt i närmsta delen av huset, i Mörten 1. I bortre delen låg en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café, i Mörten 2. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Från 299 kr
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 1 och 2 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 28 och 30 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr, gavel mot öster. Förutom lägenheter fanns tvätteriet Vic Kemtvätt i närmsta delen av huset, i Mörten 1. I bortre delen låg en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café, i Mörten 2. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheten Mörten 2 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot söder. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheten Mörten 2 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 i Broslätt i Mölndal. Gavel mot väster. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Serie om 50 fotografier som visar byggnader tillhörande färgeriet i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaderna är uppförda på fastigheten Annestorp 3:33. Serien innefattar både interiörer och exteriörer samt detaljfotografier. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografier tagna av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Serie om sex fotografier som visar exteriören av fastigheterna Mörten 1 och 2 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 28 och 30 i Broslätt i Mölndal. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i andra änden av huset, i Mörten 1. Fotografierna är tagna den 28 juni 2021. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot söder. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i bortre änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr, gavel mot väster. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i andra änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Serie om sex fotografier som visar exteriören av bostadshus med tillhörande ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografierna är tagna den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson på adressen. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Själevads kyrka. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Axel Fr. Nyström vid Överintendentämbetet. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet. 1922-23 gjordes en restaurering där ett kassettak byggdes under lanterninen och gjutjärnskolonnerna inkläddes. Predikstolen fick ljudtak och den gamla altaruppsatsen återinsattes. Färgskalan blev rokokoinspirerad. Vid nästa restaurering 1957-58 fick sakristian två våningar och dekormålningar utfördes runt kupolen. Fasaderna har putsats om 1968 och 1976 målades med olämplig färg. En ny omputsning utfördes 1985.
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.