Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Från 299 kr
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Skymning över Nystadviken i sjön Vindomen. På motsatta sida skymtar Hannäs gamla kyrka, som vid tiden för bilden nyligen var lagd i ruin. Redan år 1865 hade församlingen beslutat bygga ny kyrka men det kom att dröja 20 år innan den stod färdig. Sista gudstjänsten i den gamla kyrkan hölls på domsöndagen 1885.
En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Stort middagssällskap framför prästgården i Norra Vi. Skälet är installationen av Reinhold Wester som ny kyrkoherde i socknen. Wester ses stående längst fram i ledet. Den andre mannen till vänster om Wester är den skäggprydde biskopen Johan Personne. Året är 1923.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Vagnsurspårning vid Flen. Statens Järnvägars, SJ mätvagn Bo7 2249 byggd på Örebro huvudverkstad 1915. Efter olyckan byggdes vagnen om på Kalmar Verkstad då den fick ny stålkorg. Den användes som mätvagn fram till 1971 då mätutrustningen togs bort och skänktes till Tekniska Museet.
Gamla stationshuset. Station öppnad 1884. Då byggdes envånings stationshus i trä, lokstall och verkstad. Mekanisk växelförregling. Ny station byggdes 1949 av SJ. Den lades ned 1960. Stationspersonalen står uppställd på traditionsenligt vis. BÖJ lok 2, Smyge, tillverkat av Hanomag Hannover 1887. Det var ett litet tyskbyggt tanklok med en vikt av 18 ton.
1955 byggde SJ om sex Co4-vagnar. Vagnarna fick littera Bo10a och en helt ny salongsinredning med ställbara stolar. Syftet var att utprova inredningen inför beställningarna av 1960-talsvagnarna och man kan säga att Bo10a blev en föregångare till B1. Vilfåtöljvagn med inredningen.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Flygbild Eksjö. Station anlagd 1873. Nybyggt stationshus, två våningar i tegel, 1897. Den första stationsbyggnaden envånings i trä. Nytt stationshus 1897. godsmagasinet brann 1902, ersatt med ett nytt 1903. Nytt lokstall 1898. 1874 byggdes en järnvägsverkstad med korsvirke och tegel. Denna brann 1922. Ny verkstad byggd 1916 - 1923.
Rött tegel, vit fog. Vita skyltar svart stil. Grå fönsterbräden, röda fönster och dörrar, gammalt rött tegeltak. Ljusbrun taklist och balkongräck samt soffor. Ny röd skorsten. Plåtbeslag på taket. Ställverket har gråvit grund nederst granit. Huset rött med vita lister och fönster. Rött tegeltak, grå trappa.
Lok 8 med tåg Stationen anlades 1873-74 av LSSJ. Det ursprungliga stationshuset ersattes 1899, i samband med VGJ anslutning, med en ny byggnad, två våningar och putsad. Denna byggnad utökades 1919, samt undergick 1942 omändring och modernisering. LSSJ ,Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. De 19 gyllentalen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.