Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Från 299 kr
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
Från Solliden, Drottning Victorias sommarvistelse. Gustav Heurlin, Stockholm, 1926. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Vadstena slott, f.d. kungligt slott. V. anlades ursprungligen (1545) som en befästning. Den nuvarande slottsbyggnaden av kalksten uppfördes i flera etapper från 1550-talet till ca 1620. V. upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och användes därefter som sädesmagasin och lokal för textilfabrikation. 1899 inrättades landsarkiv i slottet. Restaureringar har ägt rum i etapper, främst från 1940-talet och framåt. Arkitektoniskt är V. Sveriges mest konsekvent genomförda renässansslott. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337675
2000-08-30, AS. Rosendal, kungligt lustslott på Djurgården i Stockhom. R. uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedermera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Här finns även ett orangeri från 1848, ritat av G.T.P. Chiewitz. Sedan 1911 är R. Karl Johan-museum och visas för allmänheten.
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Sollindens trädgård. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är utgiven som vykort - jämför KLMF.L-C0078a.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Första Barnens Dag i Kalmar, Slottet 1906. Gruppbild av renässansfolk på slottsvallen: 1. Ödman på Svea?. 2. skollär. Eriksson. 3. frkn Elin Hagman, gift Ödman. 4. en av poj- karna Backman (Pierre). 5. fru Bergman. 6. Sahlberg. 7. frkn A. Rosberg. 8. dir Kreuger. 9. bokhandelsbiträde Wåhlin. 10. Ludvig Johanssons son?. 11. Frkn Samuelsson. 12. konsulinnan Harald Jeansson (bredvid Sahlberg), syster till 9. 13. frkn Bruun.
Brefkort, "Västra delen af byn a godset Tjolöholm i Halland." Bilden visar arbetarstugorna omgärdade av staket och vägen som leder fram till dem, kyrkan och Storstugan. De är i typisk nationalromantisk stil; timrade, stråtak, höga skorstenar, gavelprydnader och småspröjsade fönster. Efter filantropiska ideal hade alla i byn egen trädgård och hönshus. Arkitekten var densamma som till slottet, Lars Israel Wahlman, och byn var klar 1903. Fotografiet är sannolikt taget den närmaste tiden därefter.
Vykort, "Tjolöholm. Storstugan och skolsalen." Interiörbild. Storstugan var folkets samlingsplats och ritades, liksom slottet och arbetarbyn, av arkitekt Lars Israel Wahlman. Här hölls fester, konserter, föredrag, symöten, sångövningar, söndagsskola och helgmålsbön. Bibliotek och skrivmateriel fanns också tillhands, som man kunde ta i anspråk vid skrivplatsen intill brasan. Barnen gick endast sitt första år här, undervisade av diakonissan som bodde på ovanvåningen. Varje vecka hade barnen också slöjdlektioner i Storstugan. Byggnaden ligger i arbetarbyn nedanför slottskyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.