Enligt senare noteringar av Erik Karlsson: "Stenman från Bohus-Malmön har haft god jaktlycka. (Ett rävskinn gav i inkomst lika mycket som en stenhuggare tjänade i månaden en snörik vinter, c:a 100 kronor)".
Från 299 kr
Slåtter vid Styfs. Från vänster Kull-Anna från Voxsätter 4:26, Olof Styf, Voxsätter 4:30 (född 1869) och Anna Styf, Voxsätter 4:26 (född 1900). Övriga personer är okända, men troligen stenhuggare vid brobygget, man tog sten på Styfs skogsmarker. Foto i juli 1917.
Spelmännen Sten Svensson och Erik Svensson med sällskap i en syrenberså. På bordet står en flaska och supglas. Under bordet står en trumma med cymbal. Sittande från vänster: Sten och Eriks far, Anders Svensson (han var stenhuggare och gjorde alla grunder till husen i Gällared under 1920-talet.), Bror Johansson, Roalyckan, Drängsered, Emil Johansson, Skogsgärde, Drängsered, Rut Svensson, Vismered, Artur Johansson, Bonnaberg, Gällared.
Södra Bosgården, Öja, Kyrketorp. Trösklag. Fr.v. vid hästen äg. Ernst Strak, på bo mmen skräddare Albin Gren, Harlad Stark. Mitt för verket stenhuggare August Johansson (ägde trökverket). På andra sidan ?, gossen Erik Alexandersson. Nedanför Sven Larsson i Nyborg, Albin Blad, "Tuppa-Viktor" och Albins far.
Reparationslag från Högsäter bangård Udevalla-Lelången järnväg 1899 eller 1900. Johan och Karl Pålsson Haget,Högsäter Alfred Holm Gudhem, Högsäter, Erik Augustsson Ellenö, Alexsander Jakobsson Högsäter, Axel Karlsson Högsäter, Edvin Magnusson Högsäter, Anders Petter Andersson Hästhagen, Martin Jonson Högsäter, Fredrik Augustsson Skallsjö, Högsäter, Stk. Johannes Svensson, Stenhuggare Jonsson Högsäter.
[Lelångenbanan]. Reparationslag på Högsäters bangård år 1899-1900. Fr. v. Johan Pålsson, Haget, Högsäter. Karl Pålsson, Haget, Högsäter. Alfred Holm, Gudhem, Högsäter. Erik Augustsson, Ellenö. Alexander Jacobsson, Högsäter. Axel Karlsson, Högsäter. Edvin Magnusson, Högsäter. Anders Petter Andersson, Hästhagen. Martin Jonsson. Fredrik Augustsson, Skallsjö, Högsäter. Johannes Svesson. Stenhuggare Jonsson, Högsäter.
Lenninge- och Woxsätterbor på utflykt. Stående från vänster: Johan, Lars och Nils från Nils-Nils (Johansson), Målar-Erhard Nilsson, Nils på Näset (Nilsson), Målar-Elin (Nilsson), Beda Lundgren, Flöggs-Jenny (Eriksson) och ytterst stenhuggare Pettersson (anställd vid brobygget). Sittande från vänster: Målar-Ebba (Wikström), Göte Stjernholm, Smehammar-Karin (Larsson). I förgrunden sitter Hanna Lundgren, bredvid henne står Petrus på Näset (Nilsson) och längst till höger Smehammar-Linnea (Larsson). Foto troligen 1916.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Alma Gerlach, dotter till handlanden A J Lindgren. Alma gifte sig med ingenjör Hugo Gerlach 1883 den 20 februari. Gerlach var en för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900, ursprungligen verksam inom stenhuggaribranschen. När Alma vid endast 29 års ålder avled 1891 lät han uppföra en gravvård över henne som av lokalpressen 1894 beskrevs ingående och ansågs vara "Hallands dyraste och vackraste". Sockelstenen var Sörviksten och den svarta graniten från Sågaretorp, båda Gerlachs egna stenhuggerier. Poleringen skedde däremot i Stuttgart och järnhägnaden var också tillverkad i Tyskland; Hugo Gerlach föddes i tyska Reppen. Tidningen skrev: "Men det var en mycket god kvinna som fick sin vilostad här under och hon förtjänade att ej genast bli bortglömd. En donation å 2000 kronor för välgörande ändamål inom staden bär hennes namn." I Emily Jobsons album sitter makarna Gerlachs visitkort tillsammans med bankdirektör Harry Bagge och hans hustru Hilma. Året efter Almas död gifte Hugo Gerlach om sig med deras 15 år yngre dotter Hilma Anna Leontina Bagge (f. 1869).
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
skolresa, skolklass
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.