Mörbylånga 17:1
Från 299 kr
1. pass N. Hultgren (förest. för sort.postanst. i Alvesta) 2. e.o.bb A.E.E. Pihl (bitr. å sort.postanst. i Alvesta) 3. ev K.G.E. Thorén (chaufför i ledningen) 4. pj G.G.L. Mineur (chaufför V förd.) 5. pj K.E. Jansson (chaufför V. förd.) 6. pj S.A.T. Westerberg (chaufför i ledningen) 7. fpass G.P. Philipsson (fördelningspostmästare i V förd.) 8. pj K.H. Almkvist (chaufför V förd.) 9. pass M.O. Gjerulf (pass V förd.) 10. rep A.Y.W. Eriksson (chaufför i ledningens fältpostkontor) 11. ktr S.E.W. Svenmarck (ledare för fältposten) 12. pm J.F. Risling (överledare för fältposten) 13. pj A.E.L. Björkman (chaufför I förd.) 14. pass N.I. Lännersten (förest. för ledningens fältpostkontor) 15. vbb K.E. Moberg (chaufför I förd.) 16. fpass N.S. Arkander (fördelningspostmästare I förd.) 17.pj A.E. Lindgren (chaufför I förd.) 18. pass L.E. Rodén (pass I förd.) 19. pj K.G. Gustafsson (chaufför 2. lätta brigaden) 20. fpass K.G.V. Bröjer (brigadpostmästare) 21. pj F.N. Bergsten (chaufför 2. lätta brigaden) 22. pass K.A. Lindström (pass 2. lätta brigaden) 23. pass A.R.U. Comstedt (förest. för sort.postanst. i Hässleholm) 24. e.o.bb K-A Åhlström (bitr. å sort.postanst. i Hässleholm)
Johannes Neander (Andersson) föddes och växte upp under till synes enkla förhållanden i Vånga där föräldrarna var torpare. Under dessa omständigheter kom han ändå i studier vid Uppsala, där han avlade teologisk examen 1876. Under sin studietid tjänstgjorde han som predikant vid Uppsala sjukhus och därpå som föreståndare vid Johannelunds missionsinstitut i Stockholm. Under större delen av 1880-talet var han redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionstidningen. Från 1886 kyrkoherde i Risinge. Han hade då varit gift med Johanna Maria Edman sedan tio år. Här porträtterad i Uppsala omkring 1875.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Porträtt av Oscar Gyllenhammar. Född i Ekeby som oäkta barn till klensmedsdottern Anna Lovisa Askerbom och, vad födelseboken anger, en son till sergeant Gyllenhammar på Aspenäs i Malexander. Efter att modern gift sig med järnarbetaren Elias Carlsson Krutmeyer flyttade familjen till Boxholm där styvfadern tagit arbete vid bruket. Möjligtvis arbetade även Oscar vid Boxholms bruk en tid men oavsett flyttade han 1875 till Finspång för att vid den ortens bruk ta tjänst som järnarbetare. År 1878 flyttade han till Linköping för att ta arbete som maskinist vid en av stadens snickerifabriker. Kort därpå gifte han sig med Gunilla Charlotta Carlsson, bördig från Risinge. I slutet av 1892 eller möjligtvis i början av 1893 tillträdde han tjänst som maskinist och sedermera övermaskinist vid Linköpings vattenverk i Tannefors.
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Bernhard Aurelius föddes in i en släkt med påfallande många kyrkomän. Född i ett prästhem i Gamleby påbörjade han sina högre studier vid Linköpings gymnasium och gick därefter vidare för teologisk utbildning vid Uppsala universitet. Där avlade han examen 1860 och prästvigdes året därpå. Därefter följde tjänst som vice pastor i Risinge, Vånga, Stora Åby och Vreta kloster, innan han år 1867 erbjöds platsen som komminister i Hannäs. Efter tre år i den befattningen öppnade sig en ny möjlighet för honom. I Åsbo hade den åldrige kyrkoherde Borre avlidit och i oktober månad 1870 installerade sig Aurelius som församlingens nya prästman. Precis inflyttad gifte han sig med Sigrid Elisabet Matilda Peterson, bördig från Vreta kloster. Äktenskapet kom upplysningsvis att bära sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Ur ett herdaminne får vi även veta något om de karaktärsdrag Aurelius bar. Där lovordas han som en synnerligen god präst med ett föredömligt uppträdande mot församlingsborna, vilka särskilt uppskattade hans drag av frid, godmodighet och låga anspråk. Dock kunde han enligt en församlingsbo vara "lite sinksammer på predikstoarn å ve husförhöra", men det får vi förmoda att de flesta hade överseende med. Bernhard Aurelius avled i Marstrand i samband med en badresa sommaren 1881.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.