Gård väster om Klasegården (Clasagården)i Onsala.
Från 299 kr
Stänkelsås, Onsala. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Här ses Stänkselsås 1:2 vars boningshus uppfördes 1872 (kallat Västra eller Lilla Stänkelsås).
Lantgård mellan Knapegården och Häcklahagsvägen i Onsala. Ekonomibyggnad till höger och i bostadshuset står dörren öppen.
Lantgård mellan Knapegården och Häcklahagsvägen i Onsala. Gården är stensatt, som brukligt var i trakten, och trädet står alldeles inpå en ingång med dubbla dörrblad och smalt överljus.
Mangårdsbyggnad, Stora Lyngås, Onsala. Gården var ursprungligen kringbyggd, men på 1920-talet togs portladan bort. Större delen av 1700-talet bodde Michel Mårtenssons dotter Ingela och hennes man skepparen och dykerikommissarien Ander Nilsson-Schale på gården. Deras fyra söner byggde boningshuset på bilden 1759-1760.
Människor framför en ståndsmässig byggnad, "Torstorp". Huset har en stor öppen veranda med balkong. Gårdsrundeln pryds med vita kantsnäckor. (Gårdsnamnet finns i Vessige socken, ortnamn Torstorp finns i Vinberg och Grimeton socknar).
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Lantgård med mangårdsbyggnad och ladugård med bandfalsade plåttak. Vid gaveln står en man med käpp.
Ålderdomlig mangårdsbyggnad med smal frontespis och smalt, spröjsat överljus till porten. En man står på gården och till vänster syns den murade gaveln av en ekonomibyggnad.
Lantgård Mossen, Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader. I socknens norra delar låg vidsträckta mossar där torv kunde utvinnas till bränsle; viktigt i en skogsfattig socken som denna. Mossar för bränntorv ägdes och hanterades av socknen i samfälligheter. Här uppstod ett antal gårdar samlade till en liten by, Mossen-gårdarna. Vilken som bilden visar är inte utrett.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Kaptensgården Stora Lyngås i Onsala. Den timrade mangårdsbyggnaden i två våningar uppfördes 1759-60 av de fyra sönerna till skepparen och dykerikommissarien Anders och frun Ingela Schale. Det blev den äldste sonen Michael Andersson Schale med frun Marianna (systerdotter till Ingela Gathenhielm) som övertog gården. Lyngås förblev en släktgård i 269 år. Notera den klassicerande portomfattningen med pilastrar och trekantigt överstycke, tympanon. Det stensatta gårdstunet var helt kringbyggt fram till 1920-talet då portladan togs bort av agronom Agnar Jönsson. Han startade ett hönseri på gården, men sålde den när familjen öppnat Jönssons konditori i Gottskär.
Ena Knapegården i Onsala, den som kallas "Där borte". Mangårdsbyggnaden sedd ifrån trädgården och till vänster en liten byggnad på hög stenfot. Kofferdikaptenen Andreas Backman lyckades 1814 återsamla ägorna till det gamla säteriet på Råö, som blivit fyrdelat. Sedan kom han själv att tredela det utifrån sina tre barn. Äldsta dottern Johanna Beata fick denna norra del av egendomen (däri ingick den äldsta säteritomten, vars byggnader ersattes 1755 på den tomt med Knapegården kom att kallas "Där framme") när hon gift sig 1801. Hon och maken Andreas Dannberg lät därefter uppföra ursprunget till byggnaden på bilden.
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
parstuga, mangårdsbyggnad, bostadshus
mangårdsbyggnad
bostadshus, veranda, parstuga
jordbruksbebyggelse
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.