Sömmerskor arbetar i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Från 299 kr
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Sömmerska i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Med arbetare. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Förskeppet förtöjt vid Götaverkens kaj, medan midskeppssektionen blir förenad med akterskeppet efter förlängning i flytdockan.
Trafikplats anlagd 1876. Förenad med poststation .Stationen byggd 1876, brädfodrad 1887. Betjäningsbostad byggd 1894
Flygfoto över kyrkan och stationen Stationen anlades 1878 och är förenad med poststation. Tvåvånings träbyggnad .Öppnad 1/11 1878
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Förenad. Arab Republ., 1959. Motiv av Porträttskulptur: Ramses II
kyrka, fotografi, photograph
Tunnelbanestation Centralen. Kung Gustaf VI Adolf inviger sammanbindningen av tunnelbanan Slussen-Hötorget genom att klippa bandet framför invigningståget. Till vänster drottning Louise och till höger borgarrådet Helge Berglund.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Linköpings Elementarläroverk från Vasavägen i Linköping. Fotoåret 1913 var skolans utbyggnad utmed nämnda gata nyligen invigd. Arkitektuppdraget hade gått till Axel Brunskog och ritningarna var godkända redan 1909. Byggstarten lät dröja och konflikter på arbetsmarknaden försenade processen ytterligare. Först en bit in i 1912 kunde byggnadskroppen invigas av biskop John Personne. Under 1940-talet tillkom skolans rådande namn, Elsa Brändströms skola.
På kvällen den 27.12 hade med färjan från Köpenhamn kommit två godsvagnar med över 300 postsäckar innehållande försenade postpaket från Amerika. De från utlandet kommande "finkorna" fick lossas under bar himmel. Postgodset transporterades till postkontoret med truckar, kärror och hästskjutsar.Mannen mitt på bilden är transportförman K.J. Leong, Malmö, och på kuskbocken sitter en man vid namn Söderberg, den siste postkusken i Malmö.
Orig. text: C. R. Björks Eftr. Bleck o Plåtslageri. Ågatan år 1937. Fröken Löfgrens gård: Byggnaden stod klar 1797. Det ursprungliga bostadshuset omfattade de fyra västra fönsteraxlarna. Den östra delen var ursprungligen en bod. 1819 förenades dom genom portlidret av dödgrävaren Ljungqvist. I gathuset bodde då sex hushåll. Linköpings stad blev ägare av gården 1943.
Etikett från Gustafsbergs Tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa >Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.