Bottna
Från 299 kr
Bottna 267:1
Dannäs
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Här ser vi manbyggnaden från gården bakom ett litet spinkigt spjälstaket med grind-likt staket, se stigen! Huset har en vardagsingång via en tillbyggd köksfarstu. Taket är täckt med papp på för tiden modernt vis med lodstående vådor. En källarvåning utan sockel kan tyda på att huset är höjt. Ett brunnshus syns t v, det verkar som någon form av byggnad över brunnen var ganska vanlig i Lau för 100 år sedan. T h ser det ut att vara vedbacke. Är hundkojan använd eller skall den bli ved?
Masse har passat på och tagit denna bild av Hallbjäns södra gårdsparts ladugård strax innan den revs pga skiftet. Ladugården låg med långsidan alldeles intill vägen, se Bild 798, så av den anledningen fick man ha gödselhögarna inne på gården. Till vänster skymtar en bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Ladugården hade till vänster troligen ett stall med hoimd, den lilla hoimdluckan är öppen. Sedan följer gårdens infart med stängda portar. Därefter följer ett stort kohus med hoimd till vänster. Laddelen med ladportar verkar ha varit tillbyggd och där sitter en liten lucka lågt i väggen till okänd funktion. Till höger alldeles utanför bild stod tröskhuset under spåntak.
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Denna handelsbod uppfördes 1905 av August Löfgren från Hemmor. Han sålde den redan 1908 till Ida Weström som bodde i Garde och ägde en handelsbod där. Ida sålde handelsboden 1925 till Helny Ahlqvist från Fröjel, som drev den till 1943, då Nils Pettersson från Vänge köpte den. Han sålde den 1947 till Ingvar Thomsson från Dalbo på När. Handelsboden skadades svårt av brand 1949 och då köpte Ingvar mark tillhörande Hemmor strax väster om Lau kyrka och byggde där en modern affär med bostad på övervåningen. Den gamla handelsboden köptes och reparerades 1950 av Harald Vinberg från Hallsarve. Huset är senare om- och tillbyggt och är en permanentbostad idag.
Alnö gamla kyrka. Har sannolikt byggts under 1200-talets första hälft. Den bestod ursprungligen av långhuset och det rakslutna koret, som är smalare än långhuset. Innertaket bestod ursprungligen av ett platt trätak. Först omkring 1500 tillkom stjärnvalven med målningar. Både valv och väggar har målningar. De har varit överkalkade och togs fram 1927-28. Vapenhus och sakristia byggdes förmodligen under 1400-talet. I väster är ett förhus i trä tillbyggt 1778. Klockstapel har funnits, men den är riven. Kyrkans väggar utgörs av sten som senare har vitputsats. Det höga branta taket är täckt med eternitskiffer sedan 1910, tidigare var det spåntäckt. Fönsterna förstorades under 1700-talet.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Denna kvällsbild visar ladugården sedd från hagen intill vägen Bandeläins kväiar. Den vänstra delen är äldst och troligen härstammande från denna boplats tillkomsttid vid 1800-talets mitt, en inpanelad bulladugård som höjts med ett foderloft. I mitten är ett portlider, den lilla gårdens infart. Till höger står en lada i resvirke från 1912 och alltså bara 2 år gammal på bilden. Ingen av byggnaderna har några fönster här på baksidan, det är bara ladan son har portar. På ladugården finns en minimal gödsellucka mitt på. Båda halmtaken verkar vara nylagda. Allra längst till vänster finns ett märkligt tillbyggt skjul, se Bild 817-819! I bildens vänstra kant skymtar taket på granngårdens ladugård och till höger syns bostadshuset.
Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.
Enligt släktberättelsen kom denna boplats till genom att en kvinna med dotter kom från Anga, där hon lämnat sin elake man, och här uppförde detta hus. Kvinnan och dottern skulle ha plockat sten i sina förkläden på markerna runt ikring och burit den hit. Hjälp med byggandet skulle de ha fått av bönder där modern gjorde dagsverken. Dottern hette Catarina Johanna Johansdotter född 1843 i Anga. Hon gifte sig med Johan Petter Johansson född 1844 på När och de fick 6 barn. Äldsta dottern Hanna född 1874 gifte sig 1903 med Johan Gustafsson född 1863 från Småland och de köpte stället 1909. Deras enda barn Elin född 1900 gifte sig 1920 med grannens son Henrik Östman född 1891 från Bjärges, se Bild 586, 587, 589 och 590 och de köpte stället 1925 av Elins föräldrar. De uppförde en ny manbyggnad i trä 1922 bredvid det gamla huset. Elin och Henrik fick tre barn, de två döttrarna flyttade till Stockholm och sonen Henrik drev den lilla gården fram till 1958, då han dog. Dottern Elna Rehnström köpte sedan fastigheten i slutet på 1970-talet och hennes dotter Lisbeth Jansson-Söderström och son åke Rehnström köpte stället 1982 och använder det sedan dess som fritidsfastighet med sina familjer. På bilden ser vi i mitten Elin Gustafsson 12 år. Av de två kvinnorna kan hon till höger vara Elins mor Hanna Johansdotter 38 år och den vänstra antingen Elins mormor Catarina Johansdotter 69 år eller någon av mostrarna Lina, Augusta eller Selma, det är svårt att från bilden avgöra åldrarna. Bostadshuset finns kvar oförändrat, men tillbygget på baksidan är sedan länge borta. I bakgrunden skymtar flygeln, vars högra del rymmer ett brygghus och dess vänstra en källare.
En fantastisk miljöbild av Masse med byggnaderna med stor rymd omkring sig och vägen utanför, dessutom med två av innebyggarna betraktande fotografen. Byggnaderna och miljön ser tämligen harmonisk ut, ändå överges Södergrens boplats. Vi ser Olivia Lagergrens manbyggnad och brygghus t v. Båda är bulbyggnader, men deras ålder är svår att uppskatta. Manbyggnaden är troligen en s k ofullständig parstuga, dvs den består av ett rum på varje gavel, en liten farstu i mitten och ett ytterst litet kök mitt på baksidan. Den förste kände ägaren av detta torp var Lars Lauqvist född 1781. Han gifte sig på äldre dagar 1840 med Christina född Johansdotter 1805 från Gannor. Senast vid giftermålet bör Lars ha byggt eller flyttat hit byggnaderna. Lars och Christina fick en dotter Cajsa Stina 1840 och en son Lars 1843. Lars var skeppare och övertog torpet, gifte sig med Aqvilina Levin, och fick dottern Anna. Vart Lars tog vägen är okänt, men hustrun ärvde torpet, sålde det och flyttade med dottern till Amerika. Olivia Lagergren från Sproge köpte torpet, men hade det endast ett kort tag. Hon sålde det till Lina Johansson från Hallbjäns/Mattsarve (Tallmungar). När Lina dog ärvde den 17-åriga brorsdottern Ester från Bjärges (Allmodins) torpet och hon sålde det i sin tur till Ture Jakobsson från Liffride, vars familj bodde här till 199?? Idag är manbyggnaden ännu kvar, med om- och tillbyggd för fritidshusändamål. Vid infarten till torpet står en man och en flicka. Det skulle kunna vara Livens man och dotter, men vilka de var är ännu inte känt.
Gården ses från åkern i sydost. Manbyggnaden är uppförd 1791. Den har fått ett nytt tak, som gjorts flackare än det gamla och dragits ut över gavlarna. Ett bakbygge i trä tyder på att kammaren gjorts om till kök som behövt mera plats. Bakom manbyggnaden och trädet t h skymtar den ännu inte rivna grannpartens manbyggnad, samt båda parternas flyglar. Grannparten revs året därpå. Ladugårdens gavel med lucka och agtak är av sedvanlig typ från 1800-talets andra hälft. Tröskhuset med sitt faltak kan vara tillbyggt. Man har satt portar i tröskhuset, vilket kan betyda att vandringen är bortriven och att man inrett tröskhuset till något annat. Boden i resvirke med spåntak kan inte vara särskilt gammal fast den ser lite tagen ut. Någon synnerligen liten byggnad skymtar t v om boden. Det här är typisk gruppering av byggnaderna på den gotländska gården. Lars Petter Hallander var född 1871, kom från den rivna södra parten av Hallbjäns. Han och hans fru Viktoria Hansdotter från Botvide köpte Bjärges 1903. Lars Petter drunknade redan 1907 och året efter sålde Viktoria parten till August Melander och hans hustru Matilda.
Det verkar som om Masse 1904 medvetet valt ut att fotografera miljöer som han uppfattade som särskilt hotade av rivning eller annan förändring. Uppenbarligen var han ute i sista stund på många ställen, eftersom det visade att byggnaderna och annat som han avbildade i många fall försvann strax efteråt. Här har han fotograferat uthusbyggnaderna på Kauparves södra part medan de ännu stod ute mot vägen. Kanske var han sur på sig själv att han missade ladugårdarna på grannparten när de revs året innan. Vi ser ekonomibyggnaderna från trädgården. Till vänster står en bulbod under faltak med en tillbyggd redskapsbod (?) på gaveln. Vad bulboden innehållit är oklart, men dubbelportarna under foderluckan tyder på att där har det varit vagnbod. Högra delen kan ha innehållit lammhus och andra utrymmen för smådjur. Ladugården innehöll ett fähus till vänster om portlidret, dörrarna är skymda av bulboden. Utrymmet närmast portlidret rymde en hoimd, hörum, luckan sitter i vägen. Det var den enda delen av uthusbyggnaderna som var i sten. Efter portlidret fanns ytterligare ett fähus, troligen för nöt, som har en sommardörr av spjälor isatt. Mellan foderluckorna var det troligen en hoimd. Under och till höger om den dubbla foderluckan syns portarna till ladan och till höger därom skymtar tröskhuset. Ladugårdens tak är täckt med halm, tröskhusets med falor. På gårdsplanen står en höhäck. Tvätt torkar på staketet. Masse har glömt sin kameraväska. Det är svårt att tro att dessa byggnader bara skulle vara drygt 30 år gamla. Man kan nog ifrågasätta uppgiften om att parterna flyttades 1870, det verkar som om boplatsen fanns redan innan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.